Vitryssland – Finns det en marknad trots diktaturen?

Vitryssland är en marknad på nära håll som för många i första hand förknippas med en auktoritär regim och en politik utan demokratiska ambitioner.

Det stämmer också så länge man har ett politiskt perspektiv på landet och det finns en hel del att uträtta på dessa områden då utvecklingen inte ser ut att gå mot ett öppnare samhälle. 5-10 % av oppositionen sitter i fängelse för organisation av massoroligheter t.ex. Frågan är om det vid sidan av det politiska läget finns en fungerande marknad med möjligheter för svenska företag?

Kortfattat har landet 10 miljoner invånare där 2 miljoner är bosatta i Minsk. Det finns ett tiotal städer därutöver med fler än 100.000 invånare. Tidszonen är GMT + 2 timmar och språken är vitryska och ryska. I framförallt Minsk är kunskaperna i engelska relativt goda bland yngre medan det kan vara betydligt svårare med engelskan i andra regioner.

Vitryssland, som tidigare var en förbundsrepublik i Sovjetunionen fram till 1991, har traditionellt under sovjettiden utgjort ett centrum för tillverkning och industrin spelar fortfarande en stor roll för landets ekonomi.

Vitryssland har mer europeiska band än det stora grannlandet i öster. Ryssland har man tillhört i ca 200 år och innan dess var Vitryssland en del av det Litauiska storfurstendömet där även Polen ingick. Vitryssland kan inte helt betraktas som ett ”litet Ryssland” även om man inte minst är beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Det finns dock ett starkt sovjetiskt arv och det finns mycket kvar i ekonomin att reformera. 80 % av ekonomin är statlig och man har fortfarande 5-årsplaner.

Lukashenko har ett auktoritärt perspektiv på hur landet politiskt ska styras, men tycks inte försöka begränsa handeln med omvärlden. Han är egentligen relativt handelsinriktad och främjar t.ex. gärna exportinitiativ. Att driva affärer med vitryska partners behöver inte innebära att man kommer i kontakt med politiken i någon egentlig omfattning och handelsvillkoren liknar de flesta andra fria marknader.

Landet brottas dock med ekonomiska problem där budgetunderskottet för 2010 uppgick till 15,6% och underskottet i handelsbalansen ökar alltmer. Viss brist på utländsk valuta kan man märka av och det kan exempelvis vara svårt att få betalt i förskott i EUR. Man vill ogärna devalvera, men kanske blir tvungna.

Ekonomin var relativt stabil under perioden 2000-2007 med god tillväxt. Därefter minskade subventionerna i energiförsörjningen från Ryssland och det blev svårare för Vitryssland, vilket medfört att man nu dragit på sig en stor utlandsskuld. Inflationen tar också fart. För 2010 uppgick visserligen BNP-tillväxten till 7,2 %.

Vitryssland ingår i en tullunion med Ryssland och Kazakstan, vilket underlättar handel mellan länderna och Vitryssland kan utgöra en marknad för produktion, inte minst för den ryska marknaden.

I Vitryssland finns ett flertal maskintillverkare och det finns flera stora tillverkare inom kommersiell fordonsindustri som traktorer, motorer och gruvfordon. Jordbruk och IT är andra viktiga sektorer. Den vitryska fordonsindustrin är exempel på en exportinriktad sektor där man i allt högre grad behöver upprätthålla en internationell standard med behov av utländska komponenter för att kunna konkurrera på en världsmarknad. Det finns vidare ett flertal vitryska underleverantörer till de stora fordonstillverkarna, som även de har behov av teknisk uppgradering.

I Vitryssland råder stora kontraster. I moderna sektorer som IT t.ex. upplever man ingen större skillnad i affärskultur mot andra västerländska marknader. I traditionella branscher och i regionerna kan affärskulturen upplevas som hierarkisk och något mer svårtillgänglig än i de moderna sektorerna. För att utveckla affärer i traditionella sektorer krävs ofta tillgång till ryska eller vitryska.

Det finns några nordiska företag på marknaden även om de inte är många ännu. Tieto Enator t.ex. har verksamhet i Vitryssland.

Sammanfattningsvis kan Vitryssland betraktas som en marknad, som kan komma att få potential förutsatt att man kommer till rätta med de ekonomiska problemen . Man skulle dessutom gärna vilja se en utveckling mot mer öppenhet i politiken för att ytterligare se möjligheter.