Hög fart i Kina

Jag minns fortfarande som 10-åring när mina föräldrar tog oss på en resa mellan Lyon och Macon med snabbtåg. Det första TGV tjänsten (högfartståg) invigdes ett par månader tidigare år 1981 och förbinder Paris med den näst största staden i Frankrike.

Detta utgjorde en viktig milstolpe för Frankrike. Högteknologi, hastighet och modern design är vad jag minns av denna första erfarenhet.

Snabbspolning 30 år framåt: i slutet av denna månad inviger Kina också en järnväg med högfartståg mellan landets två största städer, nämligen Shanghai och Peking. Det blir 90 tåg per dag, varav 63 kommer att köra i 300 km i timmen medan resten kommer att hålla en hastighet på 250 km i timmen. De snabbaste tågen kommer att slutföra den 1318 km långa resan på mindre än fem timmar vilket innebär hälften av den aktuella tiden det tar med "gamla" tåg.

Efterlängtad information om biljettpriserna släpptes förra måndagen. Priserna varierar från 410 (40 euro) till 1750 RMB, vilket fortfarande är betydligt billigare än flyget. Detta medför att tåget blir en verklig konkurrent till planet, särskilt eftersom inrikesflygens punktlighet är notoriskt dålig. Fem timmar är faktiskt vad flera av mina kolleger i Kina förra veckan fick vänta i planet före start till Peking. Lyckligtvis är det inte alltid så illa.

Men Peking - Shanghai-linjen är inte den första för Kina som Paris - Lyon var för Frankrike. Kina har idag världens längsta nätverk av höghastighetståg med 8400 km vägar, det är fyra gånger mer än Frankrike, vilket uppenbarligen är logiskt på grund av landets storlek. Som alltid med Kina kan siffrorna göra dig förvirrad: det finns nästan en miljon människor som tar snabba tågen dagligen .

Den stora planen är att införa ytterligare 17.000 km höghastighetsjärnvägar så att det blir 25.000 km i slutet av 2020. Förutom kraftigt minskade restider har detta stor betydelse för den sociala och ekonomiska utvecklingen i kinesiska regioner samt påverkan på mängd företag. Nya marknader öppnas för exempelvis fastighetsutvecklare, återförsäljare och turistattraktioner. Det innebär också att avståndet mellan städerna minskas som jag kunde märka nyligen, bekvämt sittande på morgontåget 7:00 tåget till Nanjing i en vagn full av pendlare.

Kinesiska högfartståg finansieras och styrs av regeringen. De totala investeringarna för hela programmet uppskattas till så mycket som 300 miljarder USD. Investeringstakten ökade från 2008 genom övergripande insatser från regeringen för att kompensera effekterna av den globala lågkonjunkturen som drabbar andra delar av ekonomin.

Det jag imponeras mest av detta är den höga hastigheten. Du kan tänka över allt jag skrev här, eftersom den första järnvägen inte var öppen för allmänheten år 1981 som i Frankrike utan år 2007! Och Shanghai - Peking linjen började byggas först i april 2008 och stod färdig ett år tidigare än planerat. Under 4 år har Kina kunna bygga upp ett inhemskt nätverk nästan lika stort som resten av den nuvarande globala högfartstågskapaciteten. Nu har Kineserna dessutom också börjat exportera sin förmåga till grannländerna.

Hur som helst så ser jag redan fram emot min första tågresa till Peking och i fall jag inte har någon bra bok att läsa tror jag att jag kommer att räkna en del: 244 broar och 22 tunnlar på linjen skulle hålla mig upptagen ....