Kravallerna i Stockholm uppmärksammas nu runt om i världen och sämre reklam får man leta efter för en av världens vackraste städer.

Här ger Russia Today sin syn på de sista dagarnas kravaller - Russia Today

Skogarna i ryska Fjärran Östern hotas av en omfattande olaglig avverkning.

Det stulna virket går till största delen till tillverkare av möbler och golv i Kina och vidareexporteras ofta till Europa och USA. Det visar en ny rapport från WWF.

I rapporten sammanfattar WWF i Ryssland mer än 10 års fältobservationer och lyfter fram en skrämmande verklighet. På grund av bristande brottsbekämpning har skogssektorn i Ryssland kriminaliserats och plundring av värdefulla bestånd av ek, ask, alm och lind har tillåtits pågå.

– Den omfattande olagliga avverkningen i regionens skogar – den så kallade Ussuri-taigan – hotar många lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar och även överlevnaden av hotade arter som den makalösa sibiriska tigern, säger Världsnaturfonden WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén, som just nu besöker regionen i ryska Fjärran Östern.

Den illegala avverkningen förstör den viktiga livsmiljön för den sibiriska tigern och dess bytesdjur. För stor avverkning begränsar tillgången på exempelvis ekollon som är den huvudsakliga födan för bytesdjuren. Forskarna uppskattar att det idag endast finns omkring 450 sibiriska tigrar kvar i det vilda.

WWFs granskning av ryska tullens uppgifter visar att två till fyra gånger så mycket ek exporterades vissa år under 2000-talet jämfört med den tillåtna och lagliga avverkningen i regionen. Det innebär att en mycket stor del av exporten var illegalt avverkat virke som har stulits. Vidare visar rapporten att bara ett fåtal av de fall av olaglig avverkning som upptäcks leder till åtal.

I Ryssland arbetar WWF för att myndigheterna ska vidta åtgärder för att stoppa den illegala avverkningen – men det räcker inte. Även länderna som importerar virket måste agera. Rapporten lyfter behovet av ett förstärkt samarbete mellan Ryssland och Kina för att säkerställa att timmer på ett bättre sätt ska kunna spåras mellan de två länderna.

Det finns en betydande risk att även svenska företag och konsumenter ovetandes kan köpa möbler och golv tillverkade av trä från illegala avverkningar i ryska Fjärran Österns skogar. För att undvika det rekommenderar WWF bland annat företag att främst köpa FSC-certifierade träprodukter. WWF vill betona det stora ansvar som både importländer och företag som importerar träprodukter har.

– En mycket stor del av exporten från ryska Fjärran Östern går till kinesiska tillverkare av träprodukter – som möbler och golv. Produkter som ofta exporteras vidare till bland annat EU. Även Sverige har en omfattande import av träprodukter – speciellt möbler från Kina, säger Per Larsson, expert på skog och handel med träprodukter på WWF.

Inom EU gäller sedan i mars i år en ny lagstiftning – den så kallade timmerförordningen – som förbjuder import av träprodukter som innehåller olagligt virke – samt kräver att företag vidtar åtgärder för att minska risken för att handla med sådana produkter.

– Den nya rapporten visar tydligt på behovet av att svenska företag och den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen agerar och effektivt tillämpar den nya lagstiftningen, avslutar Per Larsson.

Läs mer om WWFs arbete i ryska Fjärran Östern

Bilderna från meteorregnet i Ryssland som likt en löpeld spred sig under fredagsmorgonen är tagna med bilkameror.

Fler och fler nyhetsinslag rapporteras i medier med material tagna från bilkameror, eller "Dash Cams" som de heter på engelska. Anledningen till det är självklar, miljontals kameror finns ute på vägarna varje dag och dokumenterar allt som sker i trafiken!

Bilkameran som tillbehör har sitt ursprung i Asien och Ryssland där försäkringsbolagen ger en lägre premie om en bilkamera finns monterad i bilen.

Filmerna ifrån dessa bilkameror har används som bevismaterial - men vissa har även laddats upp på YouTube och används nu mer och mer i media. Bilkameran gör nu sin entré i Sverige!

- Främsta anledningen till att ha en bilkamera i bilen är att om olyckan är framme kan du slippa onödiga självrisker och jobbiga dispyter vid vägkanten med ett extra vittne i bilen, säger Maxx Glans, grundare av Bilkamera.se.

Bilkamera.se slog upp portarna till sin webbutik i början av februari 2013 som första svenska butik inriktad på försäljning av bilkameror. Kameran passar i alla bilar och används av både privatpersoner och företag.

Användningsområdena i yrkestrafiken är många, allt från budfirmor som kan erbjuda säkerhet för sina leveranser till körskolor som ger inspelade lektioner med ljud och bild till sina elever.

Piterra är ett ryskt företag med butiker som fokuserar på exklusiva skandinaviska varumärken för den ryska marknaden.

DuoBad är en av sju utvalda. Nyligen var det stor invigning och ”Skandinavien evening” i St Petersburg.

Vi på DuoBad presenterade våra helhetslösningar, designers och samarbetspartners som Kosta Boda, Alessi, Recor, Laufen, Cristina och Villeroy & Boch.

Det finns ett stort intresse för skandinavisk design och kvalitet i Ryssland. – Vi är bara i inledningsfasen ännu, men har stora förhoppningar på att vår export till Ryssland kommer att växa i och med samarbetet med Piterra Home, säger Niklas Hult från DuoBad.

DuoBad designar, konstruerar och säljer exklusiva badrumsmöbler. Förutom svenskt lövträ, kompletteras möblerna med porslin och blandare av hög kvalitet från Tyskland och Italien. Företaget grundades 2000 av Niklas Hult och Lars Carlsson, som även idag äger och driver företaget. Företaget ligger i Alsterbro, ett litet samhälle i Småland med lång hantverkartradition.

DuoBad har ett nära samarbete med världskända badkarstillverkaren Recor, från Portugal. Alessi från Italien samt Kosta Boda. Företaget har för närvarande 12 anställda och omsätter drygt 30 miljoner kronor.

De utländska marknaderna blir allt viktigare för svensk turism. Tillväxtverkets första kartläggning av 16 enskilda länder visar att besökare från Ryssland konsumerar mest; för 1166 kronor per person och dag.

Ryska besökare hamnar på åttonde plats enligt gränsundersökningen och står för 373 000 besök, motsvarande 2,2 procent av samtliga utländska besök. Sammanlagt konsumerade ryska besökare för cirka 1,4 miljarder kronor under sin Sverigevistelse 2011.

Besöken domineras av våra nordiska grannländer, Norge, Danmark och Finland, tillsammans med Tyskland. Det geografiska läget driver upp antalet endagsbesökare från dessa länder. Under 2011 gjordes sammanlagt 16,7 miljoner besök i Sverige av personer bosatta i andra länder.

Kineser gjorde drygt 68 000 besök i Sverige under 2011. Två tredjedelar besökte Stockholms län och därefter Sydsverige. Sammanlagt konsumerade kinesiska besökare för cirka 403 miljoner kronor under sin Sverigevistelse.

Kunskapen om utländska besök i Sverige är viktig för produktutvecklingen inom svensk turistnäring. Under hösten har Tillväxtverket för första gången tagit fram uppgifter från den stora gränsundersökningen IBIS 2011 för de 15 största enskilda utlandsmarknaderna samt Kina. IBIS-undersökningen bygger på cirka 20 000 personliga intervjuer med utländska privat- och affärsresenärer när de lämnar Sverige. Undersökningen svarar bland annat på syftet med resan, konsumtion, transportmedel samt marknader och målgrupper.

Källa – Tillväxtverket

1 november träder en ny lag i kraft som kan svartlista siter på nätet utan domstolsbeslut.

Filmen Innocence of Muslims på tjänsten YouTube ligger till grund för ny lagstiftning och därmed kan access till YouTube förhindras av ryska kommunikationsministeriet om inte YouTube tar bort oönskat material.

Den globala konjunkturbilden har förmörkats sedan i våras. I Europa har Euro-zonen gått in recession och svaghetstecknen har blivit tydligare även i hyfsat motståndskraftiga Norden.

Hur klarar sig Östeuropa och Baltikum i denna kärvande omvärldsmiljö?

Östregionens tungviktare Ryssland och Polen har hittills hållit uppe tillväxten relativt väl, medan ett flertal länder i centrala och södra Östeuropa är i stagnation eller tillbakagång.

Men är en hårdare inbromsning oundviklig? Eller fortsätter rysk tillväxt att stagas upp av högt oljepris och polsk tillväxt av ekonomi och banksystem i relativt gott skick? Och trycker Polens centralbank snart på räntesänkningsknappen?

Ukraina har bromsat in hårdare än väntat; varför, och kommer relationerna med väst/IMF att tina upp efter parlamentsvalet i slutet av oktober?

I Baltikum har konjunkturnedgången hittills mildrats av växande inhemsk efterfrågan. Men finns kraft nog att växla upp farten när exportboomen nu klingat av och hur konkurrenskraftig är exporten egentligen efter de tidigare interndevalveringarna? Och hur påverkas Lettlands och Litauens ambitioner om eurointräde av krisen i Euro-zonen?

Eastern European Outlook är en ekonomisk och politisk analys av Östeuropa, som ges ut av SEB Ekonomisk Analys. Rapporten omfattar de tre baltiska staterna, Ryssland, Ukraina samt Polen, och publiceras två gånger per år.

Rapporten presenteras av Mikael Johansson, chefredaktör för Eastern European Outlook och ansvarig för Baltikum- och Polenanalysen, samt Daniel Bergvall, ansvarig för Ryssland och Ukraina.

Tid:       Onsdagen den 10 oktober 2012

Publicering av Eastern European Outlook kl. 10.00                      

Pressträffen startar kl. 10.05 och avslutas ca kl. 11.15

Plats:    Rum 16, Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm

OBS! Inbjudan gäller endast representanter för press och media.

Anmäl ditt intresse till Elisabeth Lennhede, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen " target="_blank"> Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen , tel 070-763 9916 så snart som möjligt.

Välkomna!

Under åren 1998-2011 ökade det sammanlagda värdet av den svensk-ryska handeln mer än elva gånger.

År 2011 uppgick värdet av den svenska exporten till Ryssland till 27, 7 miljarder SEK och värdet av importen till 64,2 miljarder SEK. Detta innebär en ökning med 33 respektive 24 procent jämfört med 2010. Ryssland är därmed Sveriges 14:e största exportmarknad och 6:e största varuimportland.

Svensk export till Ryssland domineras av varuslagen transportmedel, kommunikationsutrustning och kemiska produkter. Svensk import från Ryssland utgörs framför allt av råvaror och bränslen, främst råolja.

De svenska investeringarna i Ryssland ökar också, och Sverige tillhör de 10 största direkt- och portföljinvesterarna. Intresset för Ryssland är stort i det svenska näringslivet. Idag är cirka 400 svenska företag verksamma på den ryska marknaden.

Källa: Svenska ambassaden i Moskva

Efter omröstning i den ryska duman och överhuset undertecknade Rysslands president Vladimir Putin, Rysslands medlemskap i världshandelsorganisationen WTO, lördagen den 21 juli.

Preliminärt träder medlemskapet officiellt ikraft inom cirka 30 dagar. WTO:s medlemsländer beslutade redan på WTO:s ministerkonferens i december 2011 att välkomna Ryssland som medlem. Under våren har Ryssland arbetat för att göra sig redo för anslutningen.

I och med WTO-medlemskapet är Ryssland nu en del av ett regelstyrt och förhandlingsorienterat system som begränsar möjligheten till ensidiga åtgärder som kan störa handeln.

En nivå av öppenhet i förhållande till omvärlden säkerställs dessutom genom att landet förbinder sig att inte tillämpa exportskatter över specifikt angivna nivåer på exempelvis virke och råolja.

Vidare försäkrar Ryssland på en rad områden öppenhet och åtar sig att inte diskriminera utländska produkter och aktörer. WTO-medlemskapet skapar alltså lättnader och ökad förutsägbarhet för handeln på en rad områden.

Ryssland är Sveriges 14:e största exportmarknad och under 2011 exporterade Sverige varor för 27,6 miljarder kronor till Ryssland. På importsidan är Ryssland vårt sjätte största leverantörsland, med en import 2011 på 64,2 miljarder kronor.

Läs mer om Rysslands WTO-anslutning

Ladda ner Kommerskollegiums rapport - Rysslands WTO anslutning-handelsmöjligheter för svenska företag

Finska företaget Uusioaines Oy från Forssa har grundat dotterbolaget Novoglass i Ryssland. Förstudien har visat att det finns en klar marknad för Uusioaines i S:t Petersburg med omnejd och att nuvarande aktörer endast i litet omfång använder sig av glasrengöringsteknologi.

Också i övrigt fungerar återanvändningen av glas endast delvis inom industrin och handeln i Ryssland. Det finns t.ex. inget pantsystem i landet. För tillfället återanvänds ca 15 000 ton glas per år i S:t Petersburg medan potentialen uppskattas till 120 000 ton per år.

Stadens avfallsproblem växer och det finns en stor efterfrågan på rent återvinningsglas. Redan nu har vissa stora bolag fått förbud att föra avfall till soptippen och det ställs kräv om att inleda samarbete med återvinningsföretag.

Novoglass har inlett sin verksamhet i S:t Petersburg på hösten 2011. Verksamheten koncentrerar sig på import och marknadsföring av Uusioaines egna produkter, dvs. glaskross och skumglas. Företaget fortsätter också hela tiden att undersöka marknaden samt att förbereda en möjlig industriell etablering och att börja återvinna glas.

Till företagets verksamhet hör insamling och rening av återvinningsglas, dvs. sortering och putsning av glaskross. I Finland processerar Uusioaines över 75 000 ton återvinningsglas per år i glasreningsverket i Forssa.

Kommerskollegium har nyligen släppt en rapport om den ryska WTO-anslutningen. Intresset för anslutningen är stort bland svenska företag som är etablerade i Ryssland.

Det ryska WTO-medlemskapet väntas träda ikraft under sommaren 2012.

Kommerskollegiums rapport, Rysslands WTO-anslutning – handelsmöjligheter för svenska företag, ger en översiktlig bild av de ryska åtagandena i och med WTO-anslutningen.

Fokus ligger på hur anslutningen kan påverka intressen som är viktiga för svenskt näringsliv. Rapporten beskriver flera handelsområden: tullar, handelsprocedurer, exportskatter, tekniska regler, sanitära och fytosanitära åtgärder, handelspolitiska skyddsinstrument, subventioner, tjänstehandel, handelsrelaterade investeringsåtgärder (TRIMS), immaterialrätt och offentlig upphandling.

Intresset för WTO-anslutningen och relaterade handelsfrågor är stort bland svenska företag som är etablerade i Ryssland. I början av mars 2012 besökte Kommerskollegium Moskva för att presentera rapporten om den ryska WTO-anslutningen. Ett 60-tal representanter från olika svenska företag deltog under presentationen och det ställdes många frågor om betydelsen anslutningen.

Ladda ner rapporten Ryssland WTO-anslutning

Jämfört med i höstas har utsikterna för den globala ekonomin förbättrats, främst tack vare ett lugnare läge i eurozonen, en återhämtning i den amerikanska ekonomin och en tilltro till att tillväxtländerna kommer att kunna landa mjukt.

Läget har förbättrats i eurozonen när det gäller förtroende och riskaptit, men utsikterna för den realekonomiska utvecklingen är lika svaga som tidigare. Bakslag med tappat förtroende kan komma när effekterna av ECB:s lån klingar av och fokus återigen riktas till valutaunionens ofullständiga design och krisländernas långsiktiga förmåga att återhämta sig.

BRIC-länderna saktar in vilket är naturligt utifrån den svagare konjunkturen i västvärlden och det tidigare behovet att strama åt ekonomierna för att undvika överhettning. Den ekonomiska politik som nu förs inkluderar protektionism, statskapitalism, odisciplinerade statsbudgetar och utbudsbrist som skapar överhettning. Korruptionen är alltjämt ett stort problem som inte tillräckligt bekämpas.

Det finns risk att BRIC-länderna underpresterar i den ekonomiska politiken och därför på medellång sikt får en mindre optimal ekonomisk och social utveckling än annars.

Cecilia Hermansson - Swedbank

Den unga generationen på arbetsmarknaden värderar flexibelt arbete och utvecklingsmöjligheter högre än ekonomiska förmåner, visar PwC:s senaste rapport som kartlagt 4000 ungdomar födda mellan 1980-2000.

En grupp vars attityder till jobb och karriär får stor betydelse för företagsklimatet framöver eftersom den beräknas utgöra hälften av världens arbetskraft år 2020.

För den gruppen unga som är i startgroparna av sin karriär är ekonomiska förmåner inte särskilt högt värderade. Snarare prioriteras självförverkligande och att kunna utvecklas på arbetsplatsen. En femtedel menar att vidareutbildning inom företaget är det viktigaste och 19 procent värderar flexiblare arbetstider med fokus på balans mellan fritid och arbetsliv. På tredje plats kommer ekonomiska belöningssystem som bonusar etc.

– En av företagens absolut största utmaningar framöver handlar om att hitta och behålla rätt kompetens. De arbetsgivare som förstår de ungas synsätt och som anpassar sin organisation efter det, är också de som klarar sig bäst i konkurrensen om att faktiskt attrahera de nya talangerna, kommenterar Anders Assarson, ansvarig för Human Resource Services inom PwC.

Undersökningen visar att den nya generationen arbetstagare skiljer sig från andra åldersgrupperingar. Den svaga lojaliteten (25 procent menar att de kommer ha sex eller fler arbetsgivare), drivkraften att avancera snabbt (52 procent anger möjlighet till karriär som det viktigaste för en attraktiv arbetsgivare) och önskan om utlandstjänst (71 procent vill arbeta utomlands) är några av de karaktärsdrag som utmärker gruppen. De flesta inser dock att de måste lägga vissa krav åt sidan för att överhuvudtaget få ett arbete och komma in på arbetsmarknaden. Över 70 procent av respondenterna anger att de fått kompromissa med sina önskemål för att få en anställning.

Unga i dag är också den mest uppkopplade och nätverkande generationen med kontakter över hela världen via sociala medier och internet. Enligt studien väljer mer än 40 procent att kommunicera elektroniskt snarare än via personliga möten eller över telefon. Tre fjärdedelar av respondenterna hävdar dessutom att tillgången till teknik är avgörande för deras effektivitet på jobbet.

– Att som arbetsgivare hantera den nya generationen blir betydligt mer komplext än chefskapet över tidigare åldersgrupper. Den här generationen tar inte bara med sig nya värderingar utan deras entré på arbetsmarknaden innebär också att åldersspridningen bland arbetstagare blir väldigt stor. Det kan ge avtryck på arbetssätt och företagskultur och är definitivt en framtidsfråga för företagen, avslutar Anders Assarson.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes som webbenkät mellan augusti och oktober 2011, där 4364 stycken ungdomar födda mellan 1980-2000 fick svara på frågor om framtidens arbetsmarknad. 75 procent av respondenterna hade ett jobb eller skulle precis påbörja en anställning, åtta procent var arbetslösa. Resterande i målgruppen var egna företagare eller studenter. Millennials at work -Reshaping the workplace är en fortsättning på det arbete PwC startade 2007 med att kartlägga framtidens arbetsplatser.

Ladda ner rapporten här

Företaget Coca-Cola Company och Coca-Cola Hellenic har annonserat ett nytt ryskt investeringsprogram som innebär att drygt 20 miljarder kronor investeras över en femårsperiod.

Programmet startar under 2012 och börjar med att en ny tappanläggning har invigts i Rostov regionen. Den nya toppmoderna anläggningen kommer att tillverka 450 miljoner liter dryck per år och många nya arbetsplatser har tillkommit. Anläggningen har kostat 850 miljoner kronor att bygga.

Coca-Cola Hellenic är företagets nästa största tappartner och producerar 2 miljarder enheter per år, och finns representerade i 28 länder där det totalt bor 560 miljoner invånare.

För Rostov regionen är detta ett erkännande om att kunna erbjuda ett starkt och tryggt affärsklimat, som anses vara bland de tre bästa affärsregionerna i Ryssland.

World Economic Forum har nyligen presenterat rapporten - The Global Competitiveness Report.

Rapporten kommer ut i en tid med stora globala ekonomiska utmaningar och fortsatt förskjutning i balans av ekonomiska aktiviteter från utvecklade ekonomier mot tillväxtmarknader.

Beslutsfattare kämpar för att hitta sätt att hantera nuvarande ekonomiska utmaningar och samtidigt förbereda sina ekonomier för att klara sig bra i ett alltmer komplext globalt landskapet.

I årets rapport toppar Schweiz den totala rankingen och Singapore gick förbi Sverige till plats nummer 2.

Däremot dominerar Nord- och Västeuropa bland topp-10 länderna med Sverige (3:e), Finland (4:e), Tyskland (6:e), Nederländerna (7:e), Danmark (8:e) och Storbritannien på plats 10.

Kina rankas på plats nummer 26, vilket är en nivå högre sedan föregående rapport, och landet intar tätposition för BRIC-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Sydafrika.

Läs rapporten Online här

Ladda ner full rapport här

Ta del av Highlights här

Den kinesiska maskinexporten till Ryssland värderades till US $ 16 miljarder för årets första fyra månader, och ökningen ligger i att rysk gruvindustri utvecklas snabbt tack vare internationella prishöjningarna på mineraler.

Kinas export till ryssland går via Manzhouli, en stor mark hamn i norra Kinas region inre Mongoliet, och idag anses Kinas maskinutrustning vara prisvärd med hög kvalitet.