En ny våg av unga, innovativa cleantech-bolag växer nu fram i Norden. Samtidigt minskar de privata riskkapitalinvesteringarna signifikant.
Det finns uppenbara risker att en generation av uppfinningsrikedom går till spillo.
Det är en naturlig tanke för många av dagens unga uppfinnare och entreprenörer att försöka finna lösningar på dagens globala miljöproblem. Det är djupt rotat i deras medvetande och de är utbildade och förberedda för det. Cleantech Scandinavia, som idag presenterar den årliga rapporten om investeringar i nordiska cleantech-bolag för sina medlemmar, ser tydligt en ny våg av unga, innovativa cleantech-bolag växa fram. De representerar ett brett spektra av teknologier och sektorer, alltifrån avancerade nya material till lösningar för energieffektivisering och förnybar energi. Trenden är likartad i samtliga nordiska länder.
I många hänseenden finns det skäl att vara optimistisk över hur dessa bolag ska lyckas i framtiden i jämförelse med de bolag som kom fram bara för några år sedan. De löser många gånger existerande problem inom industrin snarare än att de försöker skapa helt nya marknader. De är mer innovativa och de drivs av unga, hungriga team. Dessutom får många av bolagen offentligt stöd i olika former. I Sverige är till exempel Energimyndigheten mycket aktiv och en viktig orsak till att så många svenska bolag kunnat växa fram. Räknat som antalet bolag som får stöd har det offentliga stödet, i form av bidrag och så kallade mjuka lån, ökat konstant alltsedan Cleantech Scandinavia inledde sina sammanställningar 2007. Summorna som varje bolag får har inte blivit större men allt fler bolag får stöd. Det offentliga stödet uppgår nu till drygt 40% av den totala externa finansieringen av bolag i tidiga skeden. År 2007 utgjorde det offentliga stödet endast 5% av den externa finansieringen.
Det privata riskkapitalet har de senaste två åren minskat rejält både räknat i antal investeringar och i de investerade summorna. Detta följer en global trend. Internationellt började nedgången till och med något tidigare än 2011. Fallet i Norden har dock blivit desto brantare under 2011 och 2012. Jämfört med 2010 har de investerade summorna gått ned med 70% i Norden, i Sverige med hela 83%!
Detta beror naturligtvis delvis på tiderna vi lever i, men det finns även andra orsaker. En del av de nordiska fonderna med cleantech-inriktning har investerat slut på pengarna och är nu i full färd med att försöka få ut det bästa av sina investeringar. Innan man har det kan det vara svårt att sätta upp nya fonder.
Positiva tendenser saknas inte. Både internationella investerare och industriella aktörer är allt mer aktiva på den nordiska cleantech-marknaden. Drygt 60% av de privata investeringarna i nordiska cleantech-bolag 2012 kom från internationella investerare. Några exempel på internationella investerare som gjort stora investeringar i nordisk cleantech 2012 är International Finance Corporation (Int), Invus (Int), K.W. Ventures (Sing) och Rusnano (Rus). Exempel på aktiva industriella aktörer är finska Fortum och tyska RWE Innogy.
En något mer besvärande orsak till minskade privata investeringar är att det ser ut som att allt fler riskkapitalbolag beslutar sig för att enbart gå in i bolag i senare skeden. Många investerar endast i bolag som nått en kontinuerlig försäljningstillväxt, visar vinst och behöver kapital för vidare expansion. Man kan nog säga att många riskkapitalbolag tidigare har bränt fingrarna genom att gå in i lite för tidiga skeden och missbedömt tiden det tar att lyckas. Det är många gånger ganska trögrörliga industristrukturer som måste förändras och politikerna tycks ha tagit ledigt när det gäller att ta fram verkningsfulla styrmedel som kan skjuta på. Sammantaget kan detta innebära risk att en generation av uppfinningsrikedom går till spillo.
Man måste självklart även titta på teamen som driver bolagen. Kan inte de göra mer för att snabbare komma ut på marknaden? En del av de som lyckas tar tidigt kontakter med potentiella kunder för att finansiera och facilitera utvecklingsprojekt. Genom att vara aktiv tidigt får man lättare att komma ut på marknaden när det är dags. Många företag är också alldeles för försiktiga med internationella kontakter. Majoriteten av lösningarna har en global marknad och behoven och efterfrågan är mycket större utanför Norden.
Några bolag som är aktiva är de som den 28-29 maj presenterar sina case inför en internationell investerar- och industripublik på Cleantech Venture Day i Malmö.
Bland de svenska företagen syns Acosense, Anolytech, Ascatron, Bioprocess Control, Chromafora, Oricane, SolVoltaics med flera. Se vidare www.cleantechday.fi
Cleantech Scandinavia driver ett etablerat internationellt nätverk med investerare, industriaktörer och offentliga aktörer, alla med ett intresse i nordisk cleantech. Under våra sex år av verksamhet har vi blivit en ansedd källa till cleantech-relaterade investeringsmöjligheter, business intelligence, investeringsstatistik och vi är en välrenommerad aktör för marknadsföring av nordisk cleantech internationellt.
Idag har vi runt 70 medlemmar från Norden, Baltikum, Kina, Storbritannien, Belgien, Tyskland, Spanien och USA. Några exempel på medlemmar är Capricorn, Evonik, Tsing Capital, Cleantech Invest, Investinor, Sustainable Technologies Fund, Baltcap, General Electric, Fortum, BASF Ventures, Dow Ventures, IKEA Greentech, Volvo Venture Capital och Energimyndigheten.
Cleantech Scandinavia is a membership network of investors and affiliated cleantech professionals designed to provide cleantech knowledge, contacts and investment opportunities; be a coordinating voice to promote the Nordic cleantech sector, and drive cleantech innovation and growth in the Nordic countries. Cleantech Scandinavia offers its members a series of networking and pitching events, business intelligence research and reports including Nordic cleantech deal flow statistics, and holds a database of investment opportunities in the region.
Gör ett besök hos www.cleantechscandinavia.com
