Trött på upplopp, brinnande bilar och skolor, ta en vildsvinskväll på Tullgarn.

Från juni, på fredagskvällar under sommaren, dukas en härlig sommarbuffé och helgrillade vildsvin i parken vid Tullgarns Slott. Sitt ute med havsutsikt eller inne i de gamla spiltorna i Drottning Victorias Hovstall.

Sittningar börjar vid 18:00 och framåt

Nyhet!

I juli månad lördagskvällar bjuder vi på grillkväll med Trubadur & musikquiz.

Varmt välkomna önskar Nancy & Lasse med personal

Tullgarns Värdshus & Orangeri AB, 610 74 Vagnhärad, 08-551 720 26

Förbokning gäller på Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

www.tullgarnsvardshus.se

Världsekonomin växlar upp i tillväxttakt, men aktiviteten är fortfarande divergerande och anemisk. BNP för OECD-området växer med 1,3 procent 2013 och 2,3 procent 2014.

Bilden av ett lågt internationellt pristryck står sig; om något har inflationen överraskat på nedsidan med hjälp av lågt resursutnyttjande och press nedåt på löner och råvarupriser. Samtidigt är såväl den finanspolitiska åtstramningspolitiken som centralbankers mål, medel och själv-ständighet under omprövning. Visserligen åtnjuter den ekonomiska politiken förtroende. Det avspeglas bl a i låga räntor och stigande börser. Men de finanspolitiska och penningpolitiska förändringarna skapar också osäkerhet.

I den positiva vågskålen för global tillväxt ligger cykliska krafter och penningpolitik. Investerings- och lagernivåer är tillbakapressade. I USA, som spelar en nyckelroll i återhämtningen, stöttas hushållens konsumtion av stigande huspriser och aktiekurser och en nästintill avslutad skuldsanering. Tillväxtekonomierna accelererar försiktigt även om flera länder drabbats av bakslag på senare tid. Centralbankernas olika åtgärder säkerställer låga räntor och obegränsad tillgång på likviditet samtidigt som finanspolitiska åtstramningar mildras.. I den negativa vågskålen åter-finns eurozonen som, trots framsteg i att korrigera obalanser, brottas med en farlig kombination av svag tillväxt, underkapitaliserade banksystem och haltande kreditförsörjning, höga statsskulder och politisk instabilitet.

Centralbankernas exitpolitik fortsätter att skjutas bortåt i tiden, vilket möjliggörs av låg inflation, svag tillväxt och framtagning av alternativa verktyg (makrotillsyn). Den okonventionella politikens risker är främst kopplade till att politiker avstår från att fatta nödvändiga reformbeslut och att den finansiella prissättningen sätts ur funktion. Fed väntas fortsätta med sina månatliga köp av värdepapper under 2013 och först i början av 2014 påbörjas en utfasning. Styrräntan ligger kvar på 0-0,25 procent under hela prognosperioden. Europeiska centralbanken ECB, lik-som Riksbanken, sänker räntan i sommar med 0,25 procentenheter till 0,25 respektive 0,75 procent, räntenivåer som gäller till slutet av 2014.

Vi räknar inte med att ECB utnyttjar negativa styrräntor p g a risken för oönskade effekter på interbankmarknadens funktionssätt och samhälleliga systemteknikproblem. Uppgången för långa rän-tor fram till slutet av 2014 stannar på 40-60 räntepunkter. Om uppmjukningen av åtstramningspolitiken inte kompletteras med strukturåtgärder och långsiktiga planer för att få ned statsskulden, samtidigt som penningpoliti-ken utsätts för ökad politisk styrning, riskerar både inflationsförväntningar och räntor att drivas uppåt mer påtagligt.

Japan är en ekonomisk och finansiell joker för världsekonomin. Omvärlden och japanerna själva har gett grönt ljus för Abenomics. Under prognosperioden 2013-2014 innebär såväl en expansiv finanspolitik som radikal penning-politik en positiv injektion till världsekonomin via högre tillväxt och press nedåt på globala räntor. På lång sikt utgör Japan i stället en riskfaktor; om inte Abenomics fortplantar sig i högre löner och ökat arbetskraftsdeltagande, inte minst för kvinnor, blir Japan destabiliserande för världsekonomin. Vår riskanalys innebär att en japansk långränte-uppgång på 150-200 räntepunkter (nivå 2,5-3 procent) fortfarande är hanterbar för både Japan och världen.

Eurozonen brottas med allvarliga utmaningar som gör framtiden för eurosamarbetet fortsatt osäker. BNP-till-växten väntas bli -0,7 procent 2013 och 0,7 procent 2014. Även den tyska ekonomin känner av eurorecessionen och BNP väntas växa med bara 0,3 procent i år och 1,3 procent 2014.

Förbundskansler Merkel levererar inte en expansiv finanspolitik trots valet i september och omvärldens krav på en mer aktiv tysk finanspolitik. Den ekonomiska utvecklingen blir ännu sämre i Frankrike, där president Hollande är under press att vända en utveckling som pekar i fel riktning. ECB:s politik och krisfonden ESM har dock kraftigt minskat staters och bankers likviditetsrisker. Pågående konkurrenskraftsanpassningar och sparpolitik pressar tillbaka bytesbalans- och budgetunderskott i flera eurokrisländer. Uppmjukningen av åtstramningspolitiken innebär att länder får längre tid på sig att uppnå stats-finansiella mål, vilket är politiskt och ekonomiskt stabiliserande.

Men flera grundproblem kvarstår. Kreditförsörjningen haltar i södra Europa p g a svaga banker, överskuldsatta hushåll och företag och huspriser som faller. En övervägande del av bytesbalansförbättringen tillskrivs en svag inhemsk ekonomi. Arbetslösheten fortsätter att stiga och når en ny rekordnivå på 12,4 procent 2014. Arbetet kring den politiska unionen, en viktig faktor för stabiliteten, tar allt kortare och långsammare steg framåt. Euron pressas av utvecklingen. Det faktum att åtstramningspolitiken omprövas kan även innebära en osäkerhet kring hållbarheten i internationella krislåneavtal. I slutet av året noteras EUR/USD till 1,26 och till 1,20 i slutet av 2014.

USA:s ekonomi fortsätter uppåt efter en tillfällig aktivitetssvacka de närmaste kvartalen, framkallad av bl a de automatiska nedskärningarna i offentlig sektor. BNP väntas växa med 2,0 procent 2013 och 3,2 procent 2014 utan tecken på stigande inflationstryck. En starkare dollar lägger viss hämsko på exporten. Arbetsmarknaden förbättras långsamt men utplaning av ett fallande arbetskraftsdeltagande gör att arbetslösheten inte når 6,5 procent före utgången av 2014 - nivån som ska få Fed att ompröva beslutet att ha en styrränta nära noll procent. Budgetpolitiken kvarstår som en politisk oroshärd men budgetunderskotten minskar snabbare än förväntat. Prognosen är att den federala skulden når en toppnivå på 105-110 procent av BNP. Samtidigt fortsätter husmarknaden att återhämta sig med prisuppgångar på 7-10 procent såväl 2013 som 2014.

Avmattningen i Kina de senaste månaderna ändrar inte helhetsbilden av en fortsatt solid BNP-tillväxt på 7,9 procent 2013 och 7,7 procent 2014, klart över Kinas kritiska tillväxtnivå på 6 procent. Ledarskiftet är nu formellt genomfört men det är för tidigt att säga hur reformvillig Xi-administrationen är. Generellt sett är inflationstrycket lågt med en kärninflation under 2 procent och producentpriser som fortfarande faller i årstakt.

Bostadspriserna har börjat accelerera, vilket ökar trycket på åtgärder som bromsar kreditexpansionen. Under fjärde kvartalet höjs styrrän-tan med 0,25 procentenheter till 6,25 procent och i slutet av 2014 är räntan 6,75 procent. Apprecieringen av yuanen kommer att fortsätta, men i något långsammare takt. I slutet av 2014 noteras USD/CNY till 6,00.

I Sverige fortsätter återhämtningen, men besvärande långsamt. Eurozonen tynger exporten och investerings-tillväxten medan starka hushåll fortsätter att konsumera trots stigande arbetslöshet. Ökande arbetskraftsutbud de närmaste åren, som följer på en mer långsiktig utveckling med en kraftig minskning av antalet sjukskrivna/förtids-pensionärer och att allt fler jobbar efter 65-årsdagen, innebär att arbetslösheten fortsätter att stiga under 2013 till 8,2 procent för att vända försiktigt nedåt under 2014.

BNP växer med 1,3 procent 2013 och 2,5 procent 2014. KPI väntas visa svag deflation 2013 och prisökningarna 2014 blir måttliga 0,8 procent. Hushållens konsumtion får stöd av en stark inkomsttillväxt, högt sparande (11,4 procent) och stigande börskurser. I år väntas huspriserna stiga med 5 procent för att sedan plana ut under 2014 då regering, Riksbank och Finansinspektion agerar, genom rekommendationer och eventuell ny förändring av riskvikter, för att bromsa utvecklingen.

Fallande resursutnyttjande och fortsatt låg inflation - de nya löneavtalen är t ex i nivå med de lägsta treårsavtal som slutits de senaste 20 åren - gör att Riksbanken sänker räntan i juli till 0,75 procent. Det är en nivå som sedan gäller för hela prognosperioden. Regeringen ökar den finanspolitiska stimulansdosen med 10 miljarder kronor för valåret 2014 (till 35 miljarder, 0,9 procent av BNP) jämfört med Budgeten 2013. Underskottet i det offentliga sparandet blir 2 procent 2014.

Sveriges 20-åriga ekonomisk-politiska ramverk står inför en intensifierad debatt. De senaste 10 åren har den underliggande inflationen KPIF legat under målet i mer än 80 procent av tiden. Riksbankens betydande revidering av inflationsutsikterna tidigare i år är sannolikt ett steg mot ett erkännande om långvarigt lägre inflation. Policydi-lemmat har accentuerats ytterligare av att huspriser och skulder fortsätter att stiga. Samtidigt får regeringen allt svårare att förklara att överskottsmålets 1 procent fortfarande gäller, vilket riskerar att gröpa ur trovärdigheten för ramverket.

Överskottsmålet har för statens del faktiskt blivit mer åtstramande över tiden. Ålderspensionssystemets finansiella sparande ligger nu kring 0 procent av BNP mot tidigare 1 procent. Det innebär att tidigare räckte det med att statsbudgeten var i balans - nu måste budgeten visa överskott om målet ska gälla. Vår slutsats är att Sverige är moget för en genomgripande översyn av det ekonomisk-politiska ramverket och att ett första steg innebär att beslut tas att de offentliga finanserna ska vara i balans (inte visa 1 procents överskott).

Även ur ett nordiskt perspektiv framträder bilden, liksom på global nivå, av allt mer divergerande utveckling. Trots att euron försvagats präglas ekonomierna i Danmark och Finland av stagnation.

I båda länderna kombineras vikande export med sviktande inhemsk efterfrågan. I Danmark stiger BNP med 0,2 procent i år och 1,6 procent 2014; motsvarande siffror för Finland är -0,2 procent respektive 1,6 procent. Det finns i dagsläget inget som tyder på att ländernas regeringar är beredda att följa omvärldstrenden och använda finanspolitiken mer aktivt för att stimulera tillväxten.

I Norge står den inhemska ekonomin emot bättre. Vi räknar med att BNP-tillväxten i Norge blir 1,7 procent i år och 2,4 procent 2014. Ett lågt inflationstryck och riskerna med en alltför stark norsk krona om Norges Bank avviker från det globala centralbanksmönstret innebär att den förväntade räntehöjningen senareläggs och nu sker först under våren 2014. Den norska kronan handlas till 7,45 mot euron i slutet av 2013 och till 7,35 i slutet av 2014. Motsvarande EUR/SEK-prognos landar på 8,35 respektive 8,10 kronor.

De tre baltiska länderna växer sedan tre år tillbaka sammantaget snabbast i EU. Farten dämpas nu i Lettland och Litauen medan Estlands tillväxt 2013 blir i stort sett oförändrad jämfört med 2012 på 3,3 procent; nästa år ökar aktiviteten till 3,7 procent. För Lettland väntas tillväxten bli 3,5 procent i år och 4,8 procent 2014; motsvarande siffror för Litauen är 3,2 procent respektive 3,5 procent.

Tillväxten i de tre länderna drivs framför allt av privat konsumtion även om exporten också växer hyfsat tack vare god konkurrenskraft efter tidigare interndevalveringar. I Estland märks dock ett begynnande kostnadstryck i spåren av höga löneökningar. Vår bedömning ligger fast att Lett-land får klartecken att införa euron vid kommande årsskifte. Litauens möjligheter att nå målet om ett eurointräde 2015 får en sannolikhet på 50 procent eftersom landet får svårt att klara kvalgränsen för inflationen.

Källa – SEB

ATG inför från och med i dag förbud för användande av så kallade spelrobotar på spelformerna V75, V86, V64, V65, V5 och V4.

– Vi vill att människor av kött och blod ska spela på hästar, inte robotar. Vi gör detta för att värna om våra vanliga kunder, och i dess förlängning hela hästsportens existens i Sverige, säger Hasse Skarplöth, vd ATG.

En spelrobot är ett dataprogram som läser av övriga spelares spelmönster och sedan baserat på sannolikt vinstutfall konstruerar stora system, ofta till extremt höga insatser.

Konceptet bygger på att spelroboten under en längre tidsperiod ska generera vinst genom att ge många rätta rader vid låga utdelningar och en eller ett par rätta rader vid höga utdelningarna.

– ATGs uppdrag är att skapa långsiktiga förutsättningar för svensk trav- och galoppsport, det gör vi genom att erbjuda breda och folkliga kunskapsspel där människor som du och jag rankar till exempel Maharajahs möjligheter att vinna ett lopp och med en förhållandevis liten insats sedan har chans att vinna mycket pengar. Hela denna grund hotas om vi inte begränsar användningen av spelrobotar, säger Hasse Skarplöth, vd ATG.

Hos ATG är det ett tiotal kontokunder, varav tre stycken i Sverige och resten utomlands, som använder spelrobotar. Kontokunder som hela tiden har följt ATG:s vadhållningsbestämmelser till punkt och pricka, men vars metod att använda spelrobotar från och med i dag är förbjuden.

– De tre kontokunderna i Sverige har vi i dag börjat att kontakta och resterande kunder kontaktas nu av våra utländska partners. Jag vill poängtera att dessa kontokunder inte gjort något fel, eller brutit mot några lagar eller regler, men de har använt en metod som på sikt gör att den stora skaran av vanliga spelare drabbas och därmed i förlängningen hela hästsportens ekonomi, säger Hasse Skarplöth.

Svenska Spel har tidigare drabbats av så kallade pokerrobotar, vars ägare man polisanmält, och även robothandel inom aktiemarknaden har varit omdiskuterat. Fenomenet med spelrobotar förekom för första gången hos ATG i december 2009 och ATG har det senaste året arbetat med en djupare kartläggning. ATG uppskattar att spelrobotarna står för 2-2,5 procent av omsättningen, alltså 300-350 miljoner kronor per år, varav halva summan kommer från Sverige. 

– Och den siffran kommer på sikt att växa då vi på senare tid ser att spelrobotarna blivit fler och att aktiviteten ökat. Spelrobotarna vinner inte alltid men det finns kontokunder som gått med 20 procents vinst över en längre tidsperiod, säger Hasse Skarplöth.

En av fjolårets mest uppmärksammade vinster, och där det i efterhand visade sig vara en spelrobot som var konstruktör av vinnarsystemet, skedde vid Elitloppslördagen förra året då en kontokund från Sydafrika var ensam om tre vinnande V75-system som gav över 60 miljoner kronor i vinst. Och så sent som i söndags vann robotspelare från Finland cirka 30 miljoner kronor på V75 i samband med Oslo Grand Prix.

– Det finns ingen teknisk lösning som kan stoppa eller känna av spelrobotarna i förtid. Det är först i efterhand när man analyserar och lägger ”pusslet” som metoden upptäcks, säger Hasse Skarplöth.

Det är fem saker som kännetecknar en spelrobot:

* Spelformerna är V75, V86, V64, V65, V5 och V4
* Merparten av alla hästar finns med på det totala systemet
* Många system och kuponger
* Totalt en hög insats
* Spelar inte på hästar utan spelar efter hur andra spelar på hästar

 – Under ett år har vi nu djupare kartlagt och lärt oss upptäcka spelrobotar, samtidigt har vi tittat på och utvärderat en rad förslag på spelbegränsningar för att få stopp på robotarna. Förra veckan fick vi klartecken från Lotteriinspektionen att införa nya bestämmelser som förbjuder spelrobotar, säger Hasse Skarplöth.

Den nya bestämmelsen gäller från och med i dag, den 15 maj 2013. Den spelare som därefter lämnar in ett robotspel kommer vid första tillfället att få en varning. Om spelaren upprepar sitt robotspel kommer han eller hon att stängas av. ATG har i ett sådant fall rätt att behålla eventuell vinst och hela insatsen.

Hasse Skarplöth avslutar:

– Alla regleringar är inte av godo, men vi gör detta för alla våra vanliga kunder, stora om små, från Ystad till Kiruna, som gillar spel på hästar och allt runt omkring spelet med gemenskapen, analysen, snacket och jakten på ett bra singelstreck.

Kunder som är förutsättningen för att ATG ska leva upp till sitt uppdrag att skapa långsiktighet för hästsporten i Sverige. Det finns en uppenbar risk att vi nu på kort sikt tappar omsättning och att kontokunderna med spelrobotar kanske väljer andra spelbolag, att vi får kritik för att vi var för snabba eller för långsamma med införandet av begränsningarna eller att vi inte varit tillräckligt öppna eller tydliga i vår information.

Allt detta får tiden utvisa, men jag är övertygad om att detta på lång sikt är en nödvändig åtgärd att begränsa spelrobotarna för att behålla den starka folkliga förankringen som spel på hästar i Sverige har.   

Tillsammans har alla 20 000 sålda Rapidsåmaskiner sått en yta på 52 miljoner hektar. Det är lika mycket som halva Europas odlingsareal.

En areal som kan generera spannmål till 300 miljarder brödlimpor. Fler Rapid-såmaskiner behövs för att möta framtidens spannmålsbehov.

Ökad livsmedelsproduktion

- Vi blir allt fler på jorden och detta tillsammans med högre välstånd i u-länder leder till ökad efterfrågan på livsmedel, säger Fredrik Lundén marknadschef på Väderstad.

– Det finns en stor potential i många delar av världen för att effektivisera jordbruket ytterligare, där maskiner med hög kapacitet är en viktig pusselbit för att klara den ökade efterfrågan på
livsmedel, säger Fredrik Lundén.

Från Östergötland till Sudan

Rapid-såmaskiner säljs i hela Europa och även i andra delar av världen. Det har visat sig att den fungerar extra bra i länder där vattentillgången är ett problem. Flera maskiner har nyligen sålts till bland annat Sudan.

– Rapid skär ner fröet i marken, vilket minskar både utsädesmängd, jordbearbetning och bevattningskrav, säger Christina Stark, som besökt Sudan.

- I Zambia till exempel är de första levererade Rapidmaskinerna nu inne på sitt andra år. Enligt lantbrukarna ökade skördarna med 500-700 kilo per hektar under den första säsongen, säger
Fredrik Lundén.

Flexibiliteten i Rapid-konceptet gör att den även används flitigt i regniga lantbruksområden som Nya Zealand. Drivkraften på denna helt avreglerade marknad är ekonomin, en Rapid är lönsam att äga.

 Så har vi räknat:

Då det gäller vete kan du anta att medelavkastningen är ungefär 6 ton/ha vilket skulle innebära ca 300 miljoner ton, eller 300 miljarder kilo. 1 kilo vete ger cirka 1 brödlimpa.

Från och med nu, den 1 maj, krävs det pass för den som vill ta sin hund mellan Sverige och Norge.

Kravet, som är en anpassning till EU:s regler, har tillkommit efter att Sverige haft flera fall av dvärgbandmask.

Källa - TT

Kammarrätten har upphävt stödet om 15 miljoner kronor till PEAB som köpte Ängelholm Helsingborg Airport.

Företagarombudsmannen har tidigare kritiserat flygplatsaffären eftersom den innebar ett olagligt stöd till köparen.

Stödet på sammanlagt 15 miljoner kronor finansierades av Region Skåne och kommunerna Helsingborg, Landskrona, Båstad, Höganäs, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga.

- Kommunerna har gett köparen ett riktat kontantstöd vilket strider mot kommunallagen. Olagliga kommunala affärer kostar skattebetalarna enorma summor och konkurrensen mellan företag snedvrids dessutom, säger Micha Velasco, Företagarombudsman vid Stiftelsen Den Nya Välfärden.

- I juli kommer ny lagstiftning som innebär att stödmottagare tvingas återbetala sådana här olagliga stöd.
Det är mycket glädjande för skattebetalarna och bra för företagarklimatet i Sverige, säger Micha Velasco.

FÖRETAGAROMBUDSMANNEN vid Den Nya Välfärden, verkar för ett bättre företagarklimat. Arbetet sker genom utredning och publicering av konkreta exempel på brister i företagarklimatet. Företagarombudsmannen har en styrelse med företagare, ekonomer och publicister som på ideell basis leder verksamheten.

Countryside Hotels medlemshotell Idala Gård, erbjuder alla som är intresserade av viner ett unikt tillfälle till personliga möten med vinproducenter från hela Italien under den årliga Vinmässan på Söderslätt i Skåne den 24-26 maj.

Den årliga vinmässan på Idala Gård är ett populärt tillfälle för alla som är intresserade av Italienska viner att möta ett tjugotal vinproducenter från olika vindistrikt i Italien. De färgstarka vinproducenterna låter besökare bekanta sig med deras vingårdar och provsmaka deras viner - och ger en härlig doft av Italien. 

Vinmässa är ett årligt kulturevenemang i samma anda som Vinitaly i Verona och pågår fredag till söndag den 24-26 maj.

Läs mer och se hela programmet – Vinproducenter

Foto: Helene Toresdotter

Socialdemokraternas Stefan Löfven och Mikael Damberg skriver på SvD Brännpunkt att man vill fokusera på att stärka Sveriges konkurrenskraft så att företagen kan expandera och nyanställa.

Det är en lovvärd målsättning. Inte minst är det välkommet med satsningar som ska underlätta för små företag. Det finns all anledning att tro på att det är allvarligt menat.

Löfven vet, inte minst med sin egen erfarenhet som yrkesverksam i en konkurrensutsatt sektor, att välstånd måste skapas innan det kan fördelas. 8 av 10 nya svenska företag är tjänsteföretag. Liksom de flesta växande mindre och medelstora företag.

Vi på Almega vet vilka åtgärder som behövs för att accelerera tillväxten och därmed möjliggöra nya jobb. Vi ser fram mot en dialog med socialdemokraterna om detta. Ju fler inom politiken som förstår vad som krävs för att skapa nya arbetstillfällen i små och medelstora företag, desto bättre.

Mot den bakgrunden är det dock obegripligt att man på s-kongressen i dag kommer rösta om hur företagande i en av de branscher där småföretag har allra bäst möjligheter att växa, ska förhindras.

Inom välfärdssektorn – vård, skola och omsorg – verkar huvudsakligen kvinnliga entreprenörer och med kvinnor som anställda, men det offentliga har fortfarande i det närmaste monopol med kring 80 procent marknadsandelar. Om detta skriver vi i den Valfrihetskartläggning vi gjort utifrån offentlig statistik över förskola, grundskola, gymnasieskola, hemtjänst, särskilda boenden för äldre och primärvård.

Dagens beslut och den framtida politiken gentemot företagandet i dessa sektorer kommer för oss avgöra synen på socialdemokratins småföretagarvänliga profil. Gäller fortfarande devisen ”alla ska med”?

Designad av konstnären Leo Villareal är ”Bay Lights” världens största LED ljusskulptur, som spänner över nästan 3 km och mer än 152 meter högt, med hela 25 000 individuella LED lampor.

Installationen kommer att visas varje dag från skymning till efter midnatt, de kommande två åren.

Villareal som nyligen ställde ut två uppmärksammade offentliga konstinstallationer i NYC Madison Sq. Parks Buckyball och Bleecker Street tunnelbanestation Hive är känd som en LED konstnär, som har arbetat med mediet, ljusskulpturer, sedan slutet av 1990-talet.

För de ”Bay Lights” utvecklade Villareal en anpassad programvara för att generera glödande mönster och formationer som lyser upp bron. Med inspiration från mönster som finns i naturen och i brons omgivning, som vågorna och vinden i San Francisco Bay, samt trafiken som åker över bron, ger Villareals algoritmer unika konfigurationer som aldrig kommer att upprepas

En strid pågår just nu mellan elnätsbolagen och Energimarknadsinspektionen.

Elnätsbolagen vill höja priset för att transportera el till våra hushåll och vinner de blir svenska folkets elräkning 33 miljarder kronor dyrare. Och vi som konsumenter kan inget göra.

Att välja elhandelsbolag får vi göra fritt. Och som alla vet går det att spara många tusenlappar genom att jämföra elpriser mellan elhandelsbolag.

Men nätavgiften, själva transporten av el, är den del av elräkningen som vi inte kan påverka. Vi är låsta till elnätbolagens monopol och vem vi betalar till beror på vem som äger ledningen till vårt hem. 70 procent av de svenska elnäten ägs av Fortum, Eon och Vattenfall.

Elnätsbolagen vill kräva elkonsumenterna på 183 miljarder kronor

Statliga Energimarknadsinspektionen, som har i uppgift att reglera elnätsmonopolet och ta vara på konsumenternas intresse, har gått med på att elnätsbolagen får ta ut ökade avgifter på 150 miljarder kronor, för en treårsperiod. Det är 33 miljarder kronor mindre än elnätsbolagen kräver. Vinner elnätsbolagen kampen, som just nu utspelar sig i förvaltningsrätten i Linköping, blir elräkningen för svenska folket 33 miljarder kronor dyrare.

Stridsfrågan handlar om hur mycket bolagens elnät är värda och hur mycket ränta de då kan kräva på sin förmögenhet

Enligt Torbjörn Isacson, på SvD Näringsliv, har elnätsföretagen en lönsamhet som skulle göra de flesta företag avundsjuka. Under 2007-2011 omsatte statliga Vattenfalls elnät totalt 31,5 miljarder kronor, med ett rörelseresultat efter avskrivningar på 8 miljarder och 5,2 miljarder efter finansiella poster. Tyska Eon och finländska Fortum tjänade ännu mer. Eons svenska elnät omsatte 26,5 miljarder kronor med en vinst på drygt 7 miljarder. Fortums elnät omsatte 21 miljarder med en vinst på över 6 miljarder kronor.

”Det viktiga slaget har vi elkonsumenter redan förlorat”

Den utdragna tvisten, som lär kosta miljoner, beräknas vara avgjord i slutet av året. Men det viktigaste slaget är redan förlorat för elkonsumenterna, säger Stefan Yard, professor vid ekonomihögskolan i Lund.

”I grunden är inte det här ett övergångsproblem. Det är helt enkelt fel på den nya modellen. När den får fullt genomslag leder det till kraftiga prishöjningar som det blir svårt att backa från” avslutar han.

Den aktuella debatten om månadsrapportering av löner och ersättningar har skapat oro och ilska bland Sveriges småföretagare i stället för trygghet och tro på Regeringen storstilade löften om kraftiga regelförenklingar för dem.

Partierna är i högsta grad oeniga om förslaget, så även inom Alliansen. Vi uppmanar alla Riksdagsledamöter att samfällt rösta ned varje förslag på sådan redovisning för småföretag.

Låt småföretagen utveckla sina verksamheter och slippa reta sig på nya regler som ständigt kommer eller kan komma.

När regeringen ville undersöka ”Elektroniska inkomstuppgifter per individ och månad” så tillsatte man förra chefen för Skatteverket generaldirektören Mats Sjöstrand som särskild utredare.

Till sin hjälp fick han ett antal statstjänstemän som experter, men ingen företagare eller någon som någonsin verkar ha fyllt i en kontrolluppgift eller skattedeklaration. Att analysen blir fel är därför inte så konstigt?

Motiven till att införa månadsvisa redovisningar av personalkostnader är bl.a. att Åklagarmyndigheten ska få lättare att döma ut rätt dagsböter, SCB ska få snabbare statistik och Skatteverket ska få ökat ansvar som kunskapsbank. Dessa och fler myndigheters lättnader i arbetsuppgifter (vilket beskrivs som ”budgetförstärkning”?) redovisas i utredningen sida upp och sida ner, men effekten för småföretagare består av enstaka rader i de 341 sidorna.

Den beräknade kostnaden per kontrolluppgift beräknar man till 4,38 kr styck. Vi betalar gärna Mats S eller hans utredningskamrater den summan för att de tar hand om våra kontrolluppgifter. Det finns beräkningar om att månadsvisa lönerapporteringar skulle medföra ökade administrativa kostnader på minst en miljard kronor.

Småföretagare måste, om det blir aktuellt, undantas från denna, ur företagens synvinkel, helt onödiga reform. Genom undantag skulle småföretag kunna fortsätta utvecklas och i vart fall behålla sina anställda.

Riksrevisionen konstaterar att 40 % av småföretagare (<10 anställda) inte använder e-tjänster av något slag och 60 % använder konsulter för att hjälpa dem med redovisning av skatt och moms (RIR 2012:6). Denna grupp skulle få betydande, och helt onödigt, krångel med den föreslagna elektroniska månadsredovisningen av löner och annat.

Regeringen bör lyssna på Sveriges småföretagare för att kunna fatta riktiga beslut för landets framtid. Enligt statistik från 2010 hade de 25 största börsbolagen under en tioårsperiod minskat sin arbetsstyrka i Sverige med 64 000 personer medan småföretag med mindre än 50 anställda ökat antalet anställda med över 200 000. Den enda grupp som under de senaste 10 åren växt i form av att anställa fler människor är småföretagare!

Nedräkningen för Elitloppet fortsätter och för svenska publikfavoriten Sanity sker uppladdningen i Paris.

– På lördag gör Sanity tredje och sista starten på fransk mark innan vi återvänder till Sverige, berättar skötaren Moa Lövgren.

Om drygt två månader avgörs Elitloppet på Solvalla, närmare bestämt söndagen den 26 maj.

Där Sanity kan blir en av de 16 inbjudna.

– Så hoppas vi och hittills har förberedelserna gått klart bättre än väntat, fastslår Moa, syster till Santiys tränare Malin Löfgren.

Inför fjolårets debut i Elitloppet, där han inte var som bäst för dagen och därmed missade finalen, förbereddes Sanity i Sverige. I år har Sanity tränats på Grosbois utanför Paris och gjort två starter på Vincennes.

I Prix Plateau Gravell den 21:a februari över 2 100 meter spurtade Sanity till en tredjeplats i sin första start sedan den 30 september 2012. Tiden 1.12,0a. Belöningen blev 125 472 kronor.

I Prix de l’Union Europeenne den 2:a mars över 3 000 meter spurtade Sanity till en andraplats. Tiden 1.16,3. Belöningen blev 350 972 kronor.

Båda gångerna körde finske Jarmo Niskanen (Sanity står på Niskanens gård på Grosbois). Båda gångerna vann Quinoa de Gers och Matthieu Abrivard. Båda gångerna kördes Sanity taktiskt spårsnålt och snällt på innerspår.

På lördag möts Sanity och Quinoa de Gers igen. Nu i Prix du Bois de Vincennes över 2 700 meter och med ett förstapris på 51 750 euro.

Kan vi räkna med tredje gången gillt för Sanity? Kan vi räkna med revansch? Kan vi räkna med ett offensivare upplägg?

Malin, nu också på plats i Paris, skrattar och säger:

– Vi räknar inte med någonting. Vi vet att Sanity är bra och vi vet att han möter bra motstånd, sen får vi se vad som händer. Det får ge sig under loppet vad Sanity och Jarmo kommer fram till.

Klart är att en handfull ur det 134 starka ägarkollektivet Stall Sanity kommer att finnas i Paris på lördag och heja fram sin ögonsten.

Bland Sanitys övriga motståndarna kan nämnas Triode de Felliere, som var tvåa i loppet där Sanity var trea.

Har ni spikat fortsatt upplägg för Sanity?

– Inget är spikat, men jag räknar med att ha Sanity tillbaka i Sverige runt den 10:e april och att nästa start blir i Finlandia-Ajo den 27:e april. Efter det behöver han ytterligare ett lopp innan Elitloppet, svarar Malin.

Och vem kör Sanity på skandinavisk mark?

– Det blir Johnny (Takter) igen, fastslår Malin.

Prix du Bois de Vincennes, 2 700 meter, 51 750 euro i förstapris:

Nummer, Häst, Kusk

1, Le Cannibale, Franck Nivard
2, Triode de Felliere, Jean-Michel Bazire
3, Sanity, Jarmo Niskanen
4, Libeccio Grif, Marco Smorgon
5, Leben RL, Jos Verbeeck
6, Roxana de Barbray, Dominik Locqueneux
7, Pluto du Vivier, Jean Christophe Sorel
8, Texas Charm, Julien Dubois
9, Nesta Effe, Roberto Vecchione
10, Quinoa de Gers, Matthieu Abrivard
11, Rodrigo Jet, Pierre Vercruysse

Prix du Bois de Vincennes körs som lopp 7, med start 15.40. Loppet kommer att visas i ATG24 och i V75 Direkt.

Nu står det klart att världens största containerfartyg  – Triple E – kommer att anlöpa Göteborgs Hamn. Fartygen, som kan lasta hela 18 000 containrar, byggs just nu på varv i Sydkorea. Första anlöpet i Göteborg blir i augusti.

Sedan en tid tillbaka har testkörningar pågått i Göteborgs Hamn för att simulera anlöp med Maersk Lines nya generation fartyg Triple E.

– Testkörningarna går bra och nu känns det väldigt roligt att det vi simulerat blir verklighet. Vi står redo att välkomna den nya generationens fartyg, säger Magnus Kårestedt, vd för Göteborgs Hamn AB.

Göteborgs Hamn är en av få hamnar i norra Europa med tillräckligt djupa och breda farleder och stora kranar för att ta emot Triple E. Redan idag anlöps hamnen av fartyg som fram till något år tillbaka varit världens största – Emma Maersk och hennes systrar. De kan lasta 14 000 containrar*. Det är dessa fartyg som nu successivt ersätts med Triple E-fartygen på en av rutterna mellan Göteborgs Hamn och Fjärran Östern.

De nya fartygen är 400 meter långa och 59 meter breda. Lastkapaciteten är 18 000 containrar. Uppställda på en rad skulle lasten från ett enda fartyg räcka 11 mil.

– Det är positivt för svensk industri med ökad kapacitet på direktlinjerna mellan Sverige och Asien. Här ökar handelsflödena medan Europa fortfarande har en svagare tillväxt, säger Magnus Kårestedt.

Exporten från Sverige består till stor del av papper, trävaror, stål och industrikomponenter. Importen består mest av kläder, elektronik, livsmedel, möbler och allt annat som vi konsumerar.

Minskade utsläpp
EEE eller Triple E står för Economy of Scale, Energy efficient och Environmentally improved. Fartygen kommer att släppa ut hälften så mycket koldioxid på rutten Europa/Asien som genomsnittet. När det en dag blir dags för fartygen att lämna världshaven kan allt material återvinnas. Dessutom är maskineri och skrov är anpassade till slow steaming, det vill säga lägre fart vilket spar bränsle.

Tretton hamnar
Triple E kommer att trafikera följande tretton hamnar: Gdansk (Polen) – Århus (Danmark )– Göteborg – Bremerhaven (Tyskland) – Rotterdam (Nederländerna) – Port Tangiers (Algeriet) – Singapore  –  Yantian (Kina) - Hong Kong – Kwangyang (Sydkorea) – Ningbo (Kina)– Shanghai – Tanjung Pelepas (Malaysia).

*Räknat i tjugofotscontainrar (teu).

Den 15-17 mars genomförs både SM och världscupstävlingar i speedski på Idre Fjäll. 

Världseliten av speedskiåkare kommer då att kasta sig utför nordens brantaste preparerade pist Chocken på Idre Fjäll. Här kan ni se både fjolårets vinnare Klaus Schrottshammer och vår egen svenska stjärna Sanna Tidstrand från Sörsjön.

Chocken är fantastiskt fin i år, många av de aktiva har redan givit positiva kommentarer på backens preparering vilket bådar gott för höga farter under helgens tävlingar. Speedskiåkarna brukar normalt komma upp i farter kring 170 - 180 km/h i Chocken, backreckordet är dryga 177 km/h.

Under onsdagen den13/3 kommer även gästerna få möjlighet att prova på speedskiing men då i en något snällare backe, Västbacken.

På bilden - Sanna Tidstrand

Det hetaste ämnet i Svensk politisk debatt under senaste veckan har varit ett eventuellt borttagande av sjuklöneansvaret för företagen, enligt Småföretagarna.

Mats Odell (KD), ordförande i Riksdagens näringsutskott, skrädde inte orden när han sa att det vore korkat att inte ta bort det, eftersom så många undersökningar visat att just sjuklöneansvaret var det största hindret som avhöll småföretagen från att nyanställa.

Han menade att 25 000 till 55 000 arbetstillfällen har gått förlorade genom den regel som gäller i dag.

Ett så frispråkigt uttalande satte fart på debatten och under veckan har positioneringen i frågan hos de olika Riksdagspartierna klarnat. Vissa hävdar att det i dag finns en majoritet i Riksdagen för att ta bort andra veckan i sjuklöneansvaret och att frågan skulle kunna lyftas ut ur Socialförsäkringsutredningen som är försenad till 2015

Moderaterna gömmer sig bakom denna utredning för att inte behöva ta ställning vilket gör dem till det enda partiet att räkna med som inte vågar tala klartext.

Socialdemokraterna liksom Centerpartiet och Kristdemokraterna är för ett borttagande av ansvaret för den andra sjuklöneveckan. Kostnaden för statskassan för detta är mellan 0,7 och 1,3 miljarder beroende på vem som räknat.

Småpengar och snålt om man jämför med den sänkta bolagsskatten som kostar 16 miljarder per år och enligt många inte kommer att generera några nya jobb i Sverige eftersom det endast är de stora företagen som i större omfattning kan ta hem de pengarna. De flyttar hellre ut sina verksamheter till låglöneländer. Värst är dock storbankerna som tar hem ca 4 miljarder av de 16 ovan samtidigt som de under 2012 minskat personalstyrkan med över 3 500 personer

Folkpartiet pratar inte riktigt ur mun utan säger sig vara tveksamma till att röra sjuklöneansvaret. De menar att man skulle kunna förbättra det högkostnadsskydd som finns. En möjlighet som få småföretagare ens känner till och ännu färre utnyttjar. Det är så fel konstruerat och krångligt att det platsar mycket högt upp i listan om regelkrångel.

Miljöpartiet är de enda som har ett klart uttalat förslag som stämmer väl överens med Småföretagarnas intressen. De vill slopa hela sjuklöneansvaret för småföretagare med upp till 10 anställda. Enligt våra enkäter med över 2 000 svar från småföretagare skulle en sådan åtgärd ge ordentlig effekt på nyanställningarna.

Vi kan inte riktigt se var majoriteten i Riksdagen finns utan det torde hänga på SD som i många andra frågor. Vad vi som organisation för de små företagarna emellertid vill framföra är att, som vissa partier föreslår, ta bort sjuklöneansvaret endast för den andra veckan är ett riktigt löst skott och faktiskt även ganska korkat.

Bortåt 90 % av kostnaderna för sjuklöneansvaret ligger på första veckan och att ta bort ansvaret för den andra gör knappast någon skillnad för småföretagen. För en liten företagare med någon eller få anställda kan kostnaden för t.ex. upprepade sjukskrivningar vara skillnaden mellan svarta eller röda siffror i bokslutet.

Alla är rörande överens om att Småföretagen är motorn i Svensk ekonomi och att i stort sett all tillväxt internt i Sverige genereras av dem. I mycket stor omfattning kan och vill småföretagarna anställa fler medarbetare men de vågar inte till dels beroende på sjuklöneansvaret men även för att det är för dyrt med bl.a. höga arbetsgivaravgifter.