Nu höjer de ledande oljebolagen drivmedelspriserna lagom till kommande semesterperiod.

Den 95-oktaniga bensinen blev 15 öre dyrare och kostar nu 14:28 kronor, och dieselpriset med 25 öre litern till 14:13 kronor.

Myglet med skattepengar inom SSU Norrboten växer och i dagsläget är 10 personer delgivna misstanke om brott.

Förundersökningen om bedrägeriet är på 500 sidor och berör miljonbelopp, Polisen fortsätter med det mödosamma arbetet som beräknas vara klart till sommaren.

Här tar du del av – Bidragsfusk inom SSU

Antalet företagskonkurser ökar snabbare än väntat både i Sverige och i världen, enligt beräkningar från kreditförsäkringsbolaget Euler Hermes.

I Sverige spås en ökning med 10 procent i år.

Källa - TT

Nordea får en anmärkning och måste böta 30 miljoner kronor för brister i arbetet mot penningtvätt, beslutar Finansinspektionen.

Kritiken rör bland annat konton som frysts av åklagare i Telia-Uzbekistanhärvan.

Källa - TT

Socialdemokraterna har hamnat ur kurs i och med sin anpassning till islamisterna och nu hoppar allt fler av partiet.

Ta del av vad några tycker om partiets nya inriktning

Hur kan det vara OK att upplåta plattform åt antisemiter - och belöna det med att inväljas i partistyrelsen?

Den nye S-toppen hyllar hatpredikant

Anpassningen till islamisterna gör att jag idag lämnar socialdemokraterna

Mustafas värderingar strider mot allt vad vi socialdemokrater står för

Utnämningen av Omar Mustafa ett svek mot Sveriges kvinnor

Omar Mustafa måste bekänna färg i homofrågan

Svensk ekonomi stod emot den internationella ekonomiska oron bra under större delen av 2012, men signalerna är nu tydliga att det gamla året går mot ett svagt slut och det nya mot en försiktig början. 

En fortsatt dämpad omvärldsutveckling och en, under hösten, växande oro bland företag och hushåll kommer att lägga en hämsko på tillväxten 2013. Därför finns behov av ytterligare stimulanser via en fortsatt sänkning av reporäntan, men regeringen bör också vara beredd att använda finanspolitiken för att hålla tillbaka arbetslösheten.

Näringslivet expanderade under större delen av 2012 och bidrog till en växande sysselsättning. Företagens lönsamhet pressas dock alltmer, och produktionstakten har börjat krympa, samtidigt som konkurserna ökar och antalet varsel växer. Tillförsikten har fallit tillbaka kraftigt under hösten och en fortsatt dämpad utveckling för både investeringar och sysselsättning präglar inledningen av nästa år.

Hushållens konsumtion har gett ett betydelsefullt bidrag till tillväxten hittills under 2012, men en ihållande och ökad pessimism i slutet av året pekar mot en dämpad efterfrågan framöver. Detta förstärks av snabbt stigande varsel och en ökad arbetslöshet. Dock är hushållens finansiella situation stark, och det finns potential för en växande konsumtion när konjunkturen vänder.

Swedbank - Magnus Alvesson

Sverige uppvisar störst sysselsättningsgap i Europa mellan infödda och nyanlända.

Den viktigaste vägen för integration är arbete. Enligt statistik från SCB gällande 2010 och kommunmottagna så arbetar hälften av männen efter 5 år och hälften av kvinnorna efter elva år.  

Ryszard Szulkin professor i sociologi, har studerat skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan infödda och invandrare i fjorton länder i Europa. Han konstaterar att det finns stora skillnader mellan länderna men också över tid.

– Det svenska sysselsättningsgapet mellan infödda och dem som nyligen invandrat är i särklass störst i Europa, säger Ryszard Szulkin. För människor med mer än tio års vistelsetid i landet är gapet mindre – Sverige utmärker sig inte alls på samma negativa sätt.

För flyktingar, som enligt Eurostat utgör cirka 25 procent av invandrarna i Sverige, är det särskilt svårt men här finns också skillnader mellan olika ursprungsländer. Flyktingar från Iran, Irak och Afrikas horn har det betydligt tuffare än invandrare från de tolv länder som blev nya EU-medlemmar 2004.

-De som kommer till Sverige från de nya medlemsländerna är i regel unga, och har i genomsnitt högre utbildning än vad de som är födda i Sverige har, konstaterar Eskil Wadensjö.

Lärlingssystem för ungdomar och praktikplatser som vägar till integration i arbetsmarknaden pekas ut som möjliga lösningar, även om det i sig inte räcker.

Riksrevisionen, som tidigare kommit med kritik mot att flera flaskhalsar i samhället bromsar etableringen av invandrade akademiker på arbetsmarknaden, kommer under december med en ny rapport om mottagningssystemet för asylsökande.

Ryszard Szulkin anser etableringsreformen är bra – men bara i teorin. Att ett land har problem med integration kan ha många olika förklaringar: flexibilitet på arbetsmarknaden, löneläge, vilka länder invandrarna kommer ifrån och vilken utbildningsnivå de har.

Företaget Emhart Glas har 2500 anställda runt om i världen, och har de senaste åren haft problem med lönsamheten.

Totalt varslas 160 personer i Sundsvall, 65 tjänstemän och 95 industriarbetare från fabriken som tillverkar maskiner för glasproduktion.

Ungefär 100 personer blir kvar på fabriken i Sundsvall där företagets high-end produkter skall fortsätta att tillverkas.

Lönekostnaden är en femtedel i Malaysia av kostnaden i Sverige och det är i Asien som företaget har sin största marknad.

För Sundsvall är varslet allvarligt och i värsta fall kan varslet beröra uppe emot 300 personer när man inkluderar underleverantörer, enligt Sundsvalls kommunalråd (M) Magnus Sjödin.

1 550 jobb bort från Ericsson och 600 från Husqvarna

Nästan en tiondel av personalstyrkan berörs när Ericsson ska banta 1 550 tjänster i Sverige.

"Det är naturligtvis ett tungt besked som vi i dag ger våra anställda i Sverige", säger personalchefen Tomas Qvist på Ericsson.

Husqvarna ska spara och minska personalen med totalt 600 under nästa år.

Av dem finns närmare hälften i Sverige och då främst i Huskvarna. "Kostnadsstrukturen är för hög", säger vd Hans Linnarson till TT.

Källa - TT

Ett pensionssystem med inbyggda orättvisor som förstärker redan existerande klassklyftor – Stämmer detta?

Det är en av de faktorer som leder till en ojämlik ålderdom och som skildras i en nyutkommen bok, med en äldreforskare vid Linköpings universitet som redaktör.

En vanlig bild av ålderdomen är att den delas av alla på lika villkor. Äldre klumpas gärna samman under rubriken ”de äldre”, eller till och med ”våra äldre”. Det skriver Lars Andersson, professor i Äldre och åldrande vid Linköpings universitet, i den nyligen utkomna boken ”Jämlik ålderdom? I samtiden och framtiden” som han är redaktör för.  I boken skärskådas åldrandet ur såväl ett ekonomiskt som ett hälsoperspektiv, och arbetsmarknadens.

Det nya pensionssystemet har gjort pensionen till ett personligt livsprojekt, konstateras i det kapitel som skrivits av historikern Urban Lundberg, Stockholms universitet. Det gäller att börja planera för den redan som ung. Varje snedsteg bestraffas, en tids ideellt arbete till exempel. Då blir det mindre pension.

- Det nya pensionssystemet är också känsligt för två saker som du inte själv kan påverka, säger Lars Andersson, nämligen medellivslängden och produktiviteten, mätt som BNP.

När medellivslängden ökar, så minskar pensionerna. Logiskt, eftersom de måste räcka längre, kan man tycka.

- Pensionerna går ner för att vi lever längre, sägs det. Men vilka är ”vi”? Idag lever högutbildade män längre, i genomsnitt, än lågutbildade kvinnor.

Pensionerna är också konstruerade så att det ska löna sig att arbeta längre. För vissa grupper, exempelvis professorer, är det ett attraktivt alternativ att fortsätta jobba efter 65. Men många, återigen i första hand lågutbildade, orkar inte ens jobba till 65, konstaterar Lars Andersson, och det slår direkt på pensionen.

Vi har ett pensionssystem med inbyggda orättvisor, och om det får fortsätta verka lär vi få vänja oss vid att allt fler äldre blir fattiga, är slutsatsen. Inom en inte alltför avlägsen framtid beräknas 15-30 procent av pensionärerna vara fattiga.

I boken diskuteras också hälsan på äldre dar, och hur även den är socialgruppsbestämd. Medan välbeställda kan lösa sina omsorgsfrågor med hjälp av RUT-avdrag, så kan alternativet för de mindre bemedlade vara anhörigvårdare som ersätts med par tusenlappar i månaden.

- Det är främst invandrarkvinnor som erbjuds anhöriganställning, berättar Lars Andersson. Och det innebär att de för en liten penning dras undan från arbetsmarknaden – vilket i sin tur kommer att slå hårt på deras egen pension. Vi får en skiktning som vi inte sett sedan början av 1900-talet.

Hans och den andre redaktören Peter Öbergs bidrag i boken handlar om de äldres arbetsmarknad.

- Vi skärskådar myten att det skulle bli fler jobb för yngre om de äldre lämnar arbetsmarknaden. Så kan det kanske fungera på en enstaka arbetsplats, i liten skala, men som helhet fungerar inte arbetsmarknaden så. Den är mycket mer flexibel.

”Äldre” har blivit ett mycket omfattande begrepp som snart täcker halva livet, konstaterar han.

- Äldre på arbetsmarknaden är du från 50-årsåldern och uppåt. Sedan är du äldre i vårdsvängen från 80 och till kanske 110. Det blir många år!

Här finner du mer information om Boken

Nu lanserar informationsföretaget Karnov Group Sveriges första rättsanalystjänst, Lexino.

En ny undersökning visar att det svenska rättsläget blir alltmer svårtolkat. Lexino – rättsanalyser beskriver det aktuella rättsläget med analyser och tolkningar skrivna av 40 av landets främsta jurister och domare.

I samband med lanseringen av Lexino rättsanalyser har Karnov Group genomfört en större undersökning bland 500 praktiserande jurister i Sverige. Resultatet visar bland annat att 75 procent av svenska jurister upplever att EU-inflytandet på svensk rätt gör det svårare att hålla koll på rättsläget.

– Vi känner till problemet med att svenska jurister får allt svårare att hålla koll på det rådande rättsläget, något som den här undersökningen bekräftar. Jag upplever därför att en rättsanalystjänst som Lexino behövs på marknaden, säger Anders Eriksson, ordförande för huvudredaktionen på Karnov Group. 

Genom Lexino får praktiskt verksamma jurister ett välbehövligt verktyg som samlat ger en tydlig bild av det aktuella rättsläget med särskild fokus på rättspraxis. Analyserna och tolkningarna är gjorda av ett antal framstående jurister och domare som alla tillhör landets främsta experter på de berörda rättsområdena.

Karnov Groups undersökning visar även att 71 procent av svenska jurister upplever att prejudikat, det vill säga domstolarnas bedömningar, blir allt viktigare rättskällor i det svenska rättssystemet. 

– Resultatet av undersökningen talar sitt tydliga språk. Svenska jurister upplever att det svenska rättssystemet rör sig mer mot ett rättsystem där tolkningar av rättsfall och EU-dokument styr. Syftet med Lexino är att ge en komplett och tydlig bild av rättsläget, säger Anders Eriksson.

För andra året i rad minskade sommarturismen i Sverige. Antalet övernattningar i Sverige sjönk med 1,9 procent.

Övernattningarna från utlandet minskade med totalt 2,8 procent. Samtidigt fortsatte antalet långväga besökare och logiintäkter öka med 6,9 respektive 1,6 procent.

Det var besökarna från Europa som svarade för den största nedgången under sommaren. Övernattningarna från Tyskland minskade med 5,6 procent. Antalet besökare från Danmark och Nederländerna sjönk med 9,5 respektive 10,9 procent. Totalt minskade den europeiska marknaden med 7,1 procent.  Ökningar från både Norge (1,8%) och Finland (2,3%)  bidrog till att övernattningarna från våra nordiska grannar låg kvar på samma nivå som förra sommaren.

 Ljuspunkten stod de långväga besökarna för, antalet ökade med 6,8 procent.  Det var framför allt övernattningarna från USA (plus 10,9 procent), övriga Asien (plus 33,6 procent) och Kina (plus 15,9 procent) som ökade. Fler långväga besökare under sommaren har dock inte kunnat kompensera för ett minskat resande från kontinenten.

 Även om de totala volymerna minskade något, så fortsatte logiintäkterna på hotellen, stugbyarna och vandrarhemmen att öka även under sommaren 2012 till totalt 5,4 miljarder kronor. Mest ökade intäkterna i Stockholm och Västra Götaland med 47 respektive 25 miljoner kronor.

 Källa – Tillväxtverket

Risken att få sina personuppgifter stulna har ökat kraftigt de senaste åren.

Hittills i år har 3 015 personer utsatts för kreditbedrägeri efter att ha fått sin identitet stulen. Det är en ökning med drygt 40 procent jämfört med samma period förra året.

– Självklart är det mycket otrevligt när det kommer hem kopior på kreditupplysningar eller räkningar för varor du vare sig beställt eller fått levererade. Det innebär en djup kränkning för den som drabbas, säger Roland Sigbladh, marknadschef på affärs- och kreditupplysningsföretaget UC.

Det hela börjar ofta med att en person blir av med sitt körkort, legitimation eller pass. Sen använder bedragare den stulna id-handlingen för att beställa varor på faktura, där betalaren anges vara den drabbade privatpersonen. En annan variant är att beställa ett nytt kontokort i någon annans namn, och sen vittja dennes postlåda på kort och pinkod.

– Oavsett tillvägagångsätt så agerar bedragaren snabbt, och du upptäcker sannolikt ingenting förrän det är för sent. När din identitet väl är ute på vift kan du dras med problemen att reda upp situationen under lång tid framöver, säger Roland Sigbladh.

Män löper nästan dubbelt så stor risk som kvinnor att drabbas

Statistiken omfattar de som har spärrat sina personuppgifter hos UC sedan de utsatts för kreditbedrägeri. Hittills i år har alltså hela 3 015 personer utsatts för kreditbedrägeri efter att ha fått sin identitet stulen. Män löper nästan dubbelt så stor risk som kvinnor, och personer i åldrarna 30-44 år drabbas i högre grad än övriga. Problemet är som störst i storstadsregionerna – 76 procent av de som har anmält kreditbedrägerier till UC bor i Stockholms-, Västra Götalands- eller Skåne län.

– Tyvärr ökar den här typen av brott för varje år så det gäller att vara aktsam om sina personuppgifter. Om det är så att någon ändrar din adress eller använder dina personuppgifter för ta krediter så syns det i kreditupplysningen. Se därför till att du löpande har koll på informationen i din UC-upplysning, säger Roland Sigbladh.

Så här skyddar du dig

Var rädd om din plånbok.

Sätt lås på din brevlåda så att obehöriga inte kan ta din post och komma över personliga uppgifter, till exempel personuppgifter och koder.

Kasta inte personlig information i soporna eller pappersinsamlingen.

Håll koll på informationen i din egen kreditupplysning. Genom tjänsten Min Bevakning kan du snabbt upptäcka om någon annan använder din identitet.

Har du förlorat eller blivit bestulen på dina id-handlingar, gör en förlustanmälan hos UC och andra kreditupplysningsföretag.

Har du blivit utsatt för kreditbedrägeri, kontakta UC och övriga kreditupplysningsföretag och be dem spärra ditt personnummer.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven satte fart på debatten om sjuklöneansvaret för företagarna när han i sitt sommartal menade att ansvaret för den andra veckan skulle tas bort.

Svenskt Näringsliv har, med alla de resurser de har, räknat fram och baklänges på effekterna och kommit fram till att det i stället för en lättnad för företagarna kan bli en kostnad. 

Unionen är tveksam till förslaget och menar att varje minskning av sjuklöneansvaret tar bort företagarnas incitament för att minska sjukfrånvaron genom förbättringar i arbetsmiljön.

Småföretagarnas Riksförbund vill inte ge sig in i debatten med de stora organisationerna utan nöjer sig med att åter framhäva de skäl vi så många gånger åberopat för att sjuklöneansvaret bör tas bort för småföretagarna.

Vi ser svensk arbetsmarknad i stora drag uppdelad i 3 kategorier av företag.

1. Statliga och kommunala bolag.
2. Stora internationella företag.
3. Småföretag som huvudsakligen är verksamma inom landet.

Den första kategorien kan vi glömma i debatten om sjuklöneansvaret. Går de med vinst så tillfaller denna ägare staten eller kommunerna. Går de med förlust så får skattebetalarna betala.  En ändring eller borttagande av sjuklöneansvaret har ingen betydelse för om dessa bolag kommer att anställa fler eller färre människor. Trots detta så är det här vi hittar de största sjukskrivningstalen. Eller kanske på grund av detta.

Kategori två, de stora internationella företagen, vars förhållanden tycks vara de som Svenskt Näringsliv räknat mest på, kan vi också glömma bort i detta sammanhang. De är så stora att en genomsnittlig kostnad för sjuklöneansvaret, på för närvarande 0,85 % av personalkostnaderna, lätt kan kalkyleras in i de totala kostnaderna. De föredrar att ha en stabil, kalkylerbar kostnad som de kan hantera. Det finns ytterligare en anledning till att bortse från dessa företags åsikter i ämnet. Det är ju bevisligen så att de inte på senare år bidragit över huvud taget till någon nettotillväxt av antalet anställda i landet. Tvärtom utlokaliserar de ofta sina verksamheter till länder med väsentligt lägre produktionskostnader och lämnar arbetslösa efter sig här hemma. Mot bakgrund av en tuff international konkurrens kan detta vara förståeligt och i förlängningen bra för Sverige (beror lite på var de skattar sina vinster).

Återstår så småföretagarna. I denna kategori är sjuklöneansvaret en realitet som inverkar mycket på dessa företags möjlighet och vilja att nyanställa. Vår utgångspunkt i debatten om sjuklöneansvaret har varit och är att ett totalt borttagande (inte bara andra veckan som Löfven vill) för småföretag med mindre än 10 anställda skulle få dessa företag att släppa på bromsen och utan rädsla för sin ekonomi anställa nya medarbetare. Det finns flera enkäter som tydligt visar att så skulle ske. Våra egna webb undersökningar, där sammanlagt ca 2000 företag svarat, visar att så många som över 50 % skulle kunna tänka sig anställa.

Det högkostnadsskydd som Alliansen införde 1 juli 2010 har enligt nyligen framtagna siffror inte fungerat som tillräcklig motivation i sammanhanget. Mycket få har utnyttjat det vilket inte förvånar då det, enligt vad vi vet, väldigt många småföretagare inte ens känner till att det finns. Marknadsföringen har inte varit särskilt aggressiv från något håll.

Att som Löfven föreslår ta bort ansvaret för andra veckan är enbart ett populistiskt försök att visa handlingskraft och företagarvänlighet. Enligt de siffror som Svenskt Näringsliv tagit fram utgör kostnaderna där enbart mellan 15 och 20 % av de totala kostnaderna för företagens sjuklöneansvar och kommer att belasta statsfinanserna med 1,5 miljarder. I sammanhanget små pengar. Så var det med det fantastiska utspelet. Vårt förslag att ta bort hela sjuklöneansvaret för småföretagare med upp till 10 anställda skulle bara kosta något mer (2.3 miljarder) och vara ett betydligt bättre instrument för att sänka arbetslöshetssiffrorna.

Småföretagarnas Riksförbund tror inte att det hela i första hand är en fråga om pengar. Under förutsättning att befintligt högkostnadsskydd kunde utnyttjas på ett enkelt och snabbt sätt utan massor av regelkrångel och byråkrati och komma företagen till handa direkt när kostnaderna uppstår så skulle säkert de flesta småföretagare kunna stå ut med resterande kostnad. Det är risken att råka ut för” worst case” med upprepade sjukskrivningar i en liten personalstyrka och att sedan få vänta upp till ett år på att bli kompenserade som avskräcker. Vi tror att det är en psykologisk knut som först och främst behöver lösas upp för att få småföretagen att trampa på gasen.

Nåväl, om det då blev som beskrivs ovan (med ett fungerande och snabbt högkostnadsskydd) så har man ju åtminstone nästan avskaffat sjuklöneansvaret för småföretagarna. De andra två kategorierna kan vi lämna därhän. Varför då inte som vi har föreslaget ta bort hela ansvaret direkt. En sådan åtgärd skulle ligga väl i linje med ”Small business Act” som Sverige har åtagit sig att implementera snarast och som vi är i full gång med att genomlysa och kommentera i olika artiklar. Småföretagarna kan, vill och behöver nyanställa men vågar inte.

Tidningen Forskning & Framsteg skriver om Sveriges föga smickrande topplacering i världen avseende skolbränder.

Vad som ligger bakom topplaceringen kan ingen förklara med det är miljardbelopp som går upp i rök – Här tar du del av hela artikeln

Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat ett förslag till nya regler för beräkning av specifika och generella kreditriskjusteringar (specific and general credit risk adjustments) när exponeringsbeloppet ska fastställas.

Förslaget berör både företag som tillämpar schablonmetoden för att beräkna kapitalkrav för kreditrisk och företag som använder den interna riskklassificeringsmetoden (IRK-metod). Reglerna är i form av en så kallad teknisk standard, som antas av EU-kommissionen i form av en EU-förordning.

Allmänheten har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget direkt till EBA fram till den 30 september 2012.

Syftet med förslaget är att uppnå lika regler inom EU. Reglerna baseras på förslaget till ny kapitaltäckningsförordning (CRR) som planeras träda i kraft den 1 januari 2013.

EBA:s förslag till teknisk standard för beräkning av kreditriskjusteringar – Länk

Källa – FI