Lettland är på väg att bli zonens 18:e medlem då landet uppfyller kraven för att bli medlem i eurozonen, visar en rapport från EU-kommissionen.    

Villkoren är låg inflation, långsiktighet gällande räntepolitiken, stabil växelkurs, liten statsskuld och lågt budgetunderskott.

Lettland genomförde en av Europas hårdaste ekonomiska åtstramningar 2008-2009.

Mellan den 29 maj och 2 juni håller GREF (Gaming Regulators European Forum) sitt årliga möte, i år hålls mötet i Riga.

GREF ger möjlighet till diskussion kring spelfrågor, utbyte av idéer och information samt utgör en gemensam europeisk kontaktyta i spelrelaterade frågor gentemot andra organisationer i världen.

I år har man bjudit in flera experter inom olika områden där man bland annat kommer diskutera utvecklingen av spel inom sociala medier och kriminalitet kopplat till spel över nationsgränser.

Läs mer om GREF

Världsekonomin växlar upp i tillväxttakt, men aktiviteten är fortfarande divergerande och anemisk. BNP för OECD-området växer med 1,3 procent 2013 och 2,3 procent 2014.

Bilden av ett lågt internationellt pristryck står sig; om något har inflationen överraskat på nedsidan med hjälp av lågt resursutnyttjande och press nedåt på löner och råvarupriser. Samtidigt är såväl den finanspolitiska åtstramningspolitiken som centralbankers mål, medel och själv-ständighet under omprövning. Visserligen åtnjuter den ekonomiska politiken förtroende. Det avspeglas bl a i låga räntor och stigande börser. Men de finanspolitiska och penningpolitiska förändringarna skapar också osäkerhet.

I den positiva vågskålen för global tillväxt ligger cykliska krafter och penningpolitik. Investerings- och lagernivåer är tillbakapressade. I USA, som spelar en nyckelroll i återhämtningen, stöttas hushållens konsumtion av stigande huspriser och aktiekurser och en nästintill avslutad skuldsanering. Tillväxtekonomierna accelererar försiktigt även om flera länder drabbats av bakslag på senare tid. Centralbankernas olika åtgärder säkerställer låga räntor och obegränsad tillgång på likviditet samtidigt som finanspolitiska åtstramningar mildras.. I den negativa vågskålen åter-finns eurozonen som, trots framsteg i att korrigera obalanser, brottas med en farlig kombination av svag tillväxt, underkapitaliserade banksystem och haltande kreditförsörjning, höga statsskulder och politisk instabilitet.

Centralbankernas exitpolitik fortsätter att skjutas bortåt i tiden, vilket möjliggörs av låg inflation, svag tillväxt och framtagning av alternativa verktyg (makrotillsyn). Den okonventionella politikens risker är främst kopplade till att politiker avstår från att fatta nödvändiga reformbeslut och att den finansiella prissättningen sätts ur funktion. Fed väntas fortsätta med sina månatliga köp av värdepapper under 2013 och först i början av 2014 påbörjas en utfasning. Styrräntan ligger kvar på 0-0,25 procent under hela prognosperioden. Europeiska centralbanken ECB, lik-som Riksbanken, sänker räntan i sommar med 0,25 procentenheter till 0,25 respektive 0,75 procent, räntenivåer som gäller till slutet av 2014.

Vi räknar inte med att ECB utnyttjar negativa styrräntor p g a risken för oönskade effekter på interbankmarknadens funktionssätt och samhälleliga systemteknikproblem. Uppgången för långa rän-tor fram till slutet av 2014 stannar på 40-60 räntepunkter. Om uppmjukningen av åtstramningspolitiken inte kompletteras med strukturåtgärder och långsiktiga planer för att få ned statsskulden, samtidigt som penningpoliti-ken utsätts för ökad politisk styrning, riskerar både inflationsförväntningar och räntor att drivas uppåt mer påtagligt.

Japan är en ekonomisk och finansiell joker för världsekonomin. Omvärlden och japanerna själva har gett grönt ljus för Abenomics. Under prognosperioden 2013-2014 innebär såväl en expansiv finanspolitik som radikal penning-politik en positiv injektion till världsekonomin via högre tillväxt och press nedåt på globala räntor. På lång sikt utgör Japan i stället en riskfaktor; om inte Abenomics fortplantar sig i högre löner och ökat arbetskraftsdeltagande, inte minst för kvinnor, blir Japan destabiliserande för världsekonomin. Vår riskanalys innebär att en japansk långränte-uppgång på 150-200 räntepunkter (nivå 2,5-3 procent) fortfarande är hanterbar för både Japan och världen.

Eurozonen brottas med allvarliga utmaningar som gör framtiden för eurosamarbetet fortsatt osäker. BNP-till-växten väntas bli -0,7 procent 2013 och 0,7 procent 2014. Även den tyska ekonomin känner av eurorecessionen och BNP väntas växa med bara 0,3 procent i år och 1,3 procent 2014.

Förbundskansler Merkel levererar inte en expansiv finanspolitik trots valet i september och omvärldens krav på en mer aktiv tysk finanspolitik. Den ekonomiska utvecklingen blir ännu sämre i Frankrike, där president Hollande är under press att vända en utveckling som pekar i fel riktning. ECB:s politik och krisfonden ESM har dock kraftigt minskat staters och bankers likviditetsrisker. Pågående konkurrenskraftsanpassningar och sparpolitik pressar tillbaka bytesbalans- och budgetunderskott i flera eurokrisländer. Uppmjukningen av åtstramningspolitiken innebär att länder får längre tid på sig att uppnå stats-finansiella mål, vilket är politiskt och ekonomiskt stabiliserande.

Men flera grundproblem kvarstår. Kreditförsörjningen haltar i södra Europa p g a svaga banker, överskuldsatta hushåll och företag och huspriser som faller. En övervägande del av bytesbalansförbättringen tillskrivs en svag inhemsk ekonomi. Arbetslösheten fortsätter att stiga och når en ny rekordnivå på 12,4 procent 2014. Arbetet kring den politiska unionen, en viktig faktor för stabiliteten, tar allt kortare och långsammare steg framåt. Euron pressas av utvecklingen. Det faktum att åtstramningspolitiken omprövas kan även innebära en osäkerhet kring hållbarheten i internationella krislåneavtal. I slutet av året noteras EUR/USD till 1,26 och till 1,20 i slutet av 2014.

USA:s ekonomi fortsätter uppåt efter en tillfällig aktivitetssvacka de närmaste kvartalen, framkallad av bl a de automatiska nedskärningarna i offentlig sektor. BNP väntas växa med 2,0 procent 2013 och 3,2 procent 2014 utan tecken på stigande inflationstryck. En starkare dollar lägger viss hämsko på exporten. Arbetsmarknaden förbättras långsamt men utplaning av ett fallande arbetskraftsdeltagande gör att arbetslösheten inte når 6,5 procent före utgången av 2014 - nivån som ska få Fed att ompröva beslutet att ha en styrränta nära noll procent. Budgetpolitiken kvarstår som en politisk oroshärd men budgetunderskotten minskar snabbare än förväntat. Prognosen är att den federala skulden når en toppnivå på 105-110 procent av BNP. Samtidigt fortsätter husmarknaden att återhämta sig med prisuppgångar på 7-10 procent såväl 2013 som 2014.

Avmattningen i Kina de senaste månaderna ändrar inte helhetsbilden av en fortsatt solid BNP-tillväxt på 7,9 procent 2013 och 7,7 procent 2014, klart över Kinas kritiska tillväxtnivå på 6 procent. Ledarskiftet är nu formellt genomfört men det är för tidigt att säga hur reformvillig Xi-administrationen är. Generellt sett är inflationstrycket lågt med en kärninflation under 2 procent och producentpriser som fortfarande faller i årstakt.

Bostadspriserna har börjat accelerera, vilket ökar trycket på åtgärder som bromsar kreditexpansionen. Under fjärde kvartalet höjs styrrän-tan med 0,25 procentenheter till 6,25 procent och i slutet av 2014 är räntan 6,75 procent. Apprecieringen av yuanen kommer att fortsätta, men i något långsammare takt. I slutet av 2014 noteras USD/CNY till 6,00.

I Sverige fortsätter återhämtningen, men besvärande långsamt. Eurozonen tynger exporten och investerings-tillväxten medan starka hushåll fortsätter att konsumera trots stigande arbetslöshet. Ökande arbetskraftsutbud de närmaste åren, som följer på en mer långsiktig utveckling med en kraftig minskning av antalet sjukskrivna/förtids-pensionärer och att allt fler jobbar efter 65-årsdagen, innebär att arbetslösheten fortsätter att stiga under 2013 till 8,2 procent för att vända försiktigt nedåt under 2014.

BNP växer med 1,3 procent 2013 och 2,5 procent 2014. KPI väntas visa svag deflation 2013 och prisökningarna 2014 blir måttliga 0,8 procent. Hushållens konsumtion får stöd av en stark inkomsttillväxt, högt sparande (11,4 procent) och stigande börskurser. I år väntas huspriserna stiga med 5 procent för att sedan plana ut under 2014 då regering, Riksbank och Finansinspektion agerar, genom rekommendationer och eventuell ny förändring av riskvikter, för att bromsa utvecklingen.

Fallande resursutnyttjande och fortsatt låg inflation - de nya löneavtalen är t ex i nivå med de lägsta treårsavtal som slutits de senaste 20 åren - gör att Riksbanken sänker räntan i juli till 0,75 procent. Det är en nivå som sedan gäller för hela prognosperioden. Regeringen ökar den finanspolitiska stimulansdosen med 10 miljarder kronor för valåret 2014 (till 35 miljarder, 0,9 procent av BNP) jämfört med Budgeten 2013. Underskottet i det offentliga sparandet blir 2 procent 2014.

Sveriges 20-åriga ekonomisk-politiska ramverk står inför en intensifierad debatt. De senaste 10 åren har den underliggande inflationen KPIF legat under målet i mer än 80 procent av tiden. Riksbankens betydande revidering av inflationsutsikterna tidigare i år är sannolikt ett steg mot ett erkännande om långvarigt lägre inflation. Policydi-lemmat har accentuerats ytterligare av att huspriser och skulder fortsätter att stiga. Samtidigt får regeringen allt svårare att förklara att överskottsmålets 1 procent fortfarande gäller, vilket riskerar att gröpa ur trovärdigheten för ramverket.

Överskottsmålet har för statens del faktiskt blivit mer åtstramande över tiden. Ålderspensionssystemets finansiella sparande ligger nu kring 0 procent av BNP mot tidigare 1 procent. Det innebär att tidigare räckte det med att statsbudgeten var i balans - nu måste budgeten visa överskott om målet ska gälla. Vår slutsats är att Sverige är moget för en genomgripande översyn av det ekonomisk-politiska ramverket och att ett första steg innebär att beslut tas att de offentliga finanserna ska vara i balans (inte visa 1 procents överskott).

Även ur ett nordiskt perspektiv framträder bilden, liksom på global nivå, av allt mer divergerande utveckling. Trots att euron försvagats präglas ekonomierna i Danmark och Finland av stagnation.

I båda länderna kombineras vikande export med sviktande inhemsk efterfrågan. I Danmark stiger BNP med 0,2 procent i år och 1,6 procent 2014; motsvarande siffror för Finland är -0,2 procent respektive 1,6 procent. Det finns i dagsläget inget som tyder på att ländernas regeringar är beredda att följa omvärldstrenden och använda finanspolitiken mer aktivt för att stimulera tillväxten.

I Norge står den inhemska ekonomin emot bättre. Vi räknar med att BNP-tillväxten i Norge blir 1,7 procent i år och 2,4 procent 2014. Ett lågt inflationstryck och riskerna med en alltför stark norsk krona om Norges Bank avviker från det globala centralbanksmönstret innebär att den förväntade räntehöjningen senareläggs och nu sker först under våren 2014. Den norska kronan handlas till 7,45 mot euron i slutet av 2013 och till 7,35 i slutet av 2014. Motsvarande EUR/SEK-prognos landar på 8,35 respektive 8,10 kronor.

De tre baltiska länderna växer sedan tre år tillbaka sammantaget snabbast i EU. Farten dämpas nu i Lettland och Litauen medan Estlands tillväxt 2013 blir i stort sett oförändrad jämfört med 2012 på 3,3 procent; nästa år ökar aktiviteten till 3,7 procent. För Lettland väntas tillväxten bli 3,5 procent i år och 4,8 procent 2014; motsvarande siffror för Litauen är 3,2 procent respektive 3,5 procent.

Tillväxten i de tre länderna drivs framför allt av privat konsumtion även om exporten också växer hyfsat tack vare god konkurrenskraft efter tidigare interndevalveringar. I Estland märks dock ett begynnande kostnadstryck i spåren av höga löneökningar. Vår bedömning ligger fast att Lett-land får klartecken att införa euron vid kommande årsskifte. Litauens möjligheter att nå målet om ett eurointräde 2015 får en sannolikhet på 50 procent eftersom landet får svårt att klara kvalgränsen för inflationen.

Källa – SEB

This Manpower forward-looking survey asked employers in 42 countries and territories about their hiring activities the 2nd Quarter 2013.

One of the most trusted indices for employment – Download PDF

The emergence of popular movements for reform were the driving force behind major gains in the Middle East last year, according to Freedom in the World 2013, Freedom House's annual report on the state of global freedom.

However, a number of regions experienced setbacks due to a hardened and increasingly shrewd authoritarian response to these movements.

Regions: Americas, Asia-Pacific, Central and Eastern Europe/Eurasia, Middle East and North Africa, Sub-Saharan Africa, Western Europe

Konjunkturen i Östeuropa har bottnat ur de senaste tre-sex månaderna, likt bilden i västvärlden. Och precis som mönstret i Västeuropa går norra delen av Östeuropa bättre än den södra.

Främst Baltikum men även Ryssland och Polen fortsätter 2013-2014 att visa en hyfsad BNP-tillväxt, medan Ukraina är fast i stagnation även i år. Länder i centrala/södra Östeuropa som Tjeckien och Ungern reser sig ytterst långsamt ur recession och Kroatien och Slovenien visar fortsatt kräftgång. Detta skriver SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.

Att norra delen av Östeuropa visar relativt god motståndskraft mot global avmattning och skuldkris i eurozonen beror i hög grad på att ekonomierna och banksektorerna där är i relativt gott fundamentalt skick, och att Ryssland gynnas av fortsatt högt oljepris på runt 110 USD/fat. Östländerna i syd har större interna obalanser och bankerna där är mer pressade av problemen i Västeuropa.

Arbetslösheten fortsätter gradvis nedåt i Baltikum och Ryssland men den stiger i Polen i år och fastnar på hög nivå i Ukraina. Senaste årens stora emigration från Baltikum leder till vissa flaskhalsproblem på arbetsmarknaderna. Även om löneökningarna generellt tilltar så är kostnadsläget under kontroll, med viss reservation för Estland. Exportens konkurrenskraft är därmed fortsatt god efter de tidigare interndevalveringarna. I Ryssland har arbetslösheten redan gått under jämviktsnivån, vilket skapar kostnadstryck och växtproblem allmänt. Inflationen fortsätter i år att sjunka i Baltikum och Polen men stiger något i Ryssland och vänder uppåt tydligt i Ukraina trots ekonomisk kris.

En särskild temaartikel i rapporten belyser euro-tidtabellen för de sju EU-länder från Östeuropa som ännu står utanför eurozonen. Bara Lettland klarar i dagsläget alla kraven för euro-medlemskap, visar SEB:s analys. SEB:s bedömning är sedan länge att Lettland planenligt kommer att konvertera till euron 2014; landet väntas med god marginal uppfylla alla Maastrichtkriterier i vårens kommande utvärderingar av EU-kommissionen och ECB. Men någon våg av nya anslutningar från öst-länder i EU är inte att vänta; för de flesta dröjer euro-inträden flera år. Det främsta skälet är att regeringarna, med undantag av Litauens, prioriterat ned euro-ambitionerna p g a krisen i eurozonen.

"De flesta regeringar i Östeuropa, med undantag för Lettland och Litauen, bedömer nog att det är alltför osäkert att gå med i eurozonen de allra närmaste åren. Krisen har skapat oklarhet vart eurozonen är på väg i termer av bl a överstatlighet inom finanspolitik samt eurons stabilitet i allmänhet. Östländerna avvaktar eurokrisens utgång innan eurofrågan åter kommer upp på den politiska agendan" säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.

Detta är tillväxtprognoserna för de sex länder som Eastern European Outlook täcker:

Rysslands tillväxt varvar ned något till 3,0 procent i år och 3,5 procent 2014. "Ekonomin slår med den historiskt låga arbetslösheten redan i resurstaket och omfattande reformer krävs för att lyfta tillväxtpotentialen till president Putins mål på 5-6 procent" konstaterar Andreas Johnson, ansvarig för Ryssland- och Ukraina-analyserna.

Polen repar sig från en djup inhemsk svacka, delvis med stöd av senaste halvårets stora räntefall - centralbanken har dock sänkt färdigt. BNP ökar i år i ungefär samma takt som i fjol, med 2,1 procent, och 2014 stiger tillväxten till 3,5 procent, dock ännu under potentialen på runt 4 procent. 

Ukraina får även i år nolltillväxt och 2014 ökar BNP med 1,8 procent. Ekonomin är hårt pressad av ett stort bytesbalansunderskott och sviktande förtroende. Ett nytt nödlån från IMF behövs och en devalvering väntas andra kvartalet i år.

Estlands tillväxt stärks från 3,2 procent i fjol till 3,8 respektive 3,7 procent de närmaste åren. Detta är ännu under potentiell tillväxt som för alla baltstater bedöms ligga runt 4 procent. Tillväxten blir som i övriga Baltikum relativt balanserad. 

Lettland fortsätter att växa snabbast av alla EU-länder. En temporär dämpning från 5,5 procent i fjol till 3,8 procent sker i år och 2014 är tillväxten åter 5 procent.

Litauens BNP ökar med 3,2 procent i år och 3,5 procent 2014, efter fjolårets tillväxt på 3,6 procent.

Medan det svajar av ekonomisk osäkerhet i många av världens hörn är de svenska företag som är aktiva i de baltiska länderna mycket nöjda med sin verksamhet där – och ser framtiden an med stor optimism!

En alldeles färsk undersökning, gjord av Business-Sweden (tidigare Exportrådet) visar att Estland, Lettland och Litauen, trots att de var för sig är små marknader, utgör en bra bas för tillverkning av såväl varor som tjänster. Affärsklimatet beskrivs övervägande som bra eller mycket bra och det i kombination med goda betyg för såväl skattesystem som välutbildad och arbetsvillig arbetskraft gör att regionen även fortsättningsvis anses vara en attraktiv plats för svenska företag att bedriva verksamhet i.

Undersökningen är initierad av Sveriges ambassader i respektive land – i Tallinn, Riga och Vilnius. Den består av en uppsättning slutna frågor och svaren har sedan fördjupats med hjälp av mer ingående intervjuer. Resultaten baseras på svar från sammanlagt 147 personer. Det är en bra blandning av företag av olika storlekar med verksamhet i regionen såväl sedan 1990-talet som kortare tid. Allra största andelen företag är privatägda, men några offentliga finns med.

Svaren visar att Baltikum generellt en bra plats att göra affärer i; kvalificerad arbetskraft, relativt lågt kostnadsläge, bra skattesystem och strategiskt geografiskt läge är alla faktorer som gör de svenska investerarna i regionen nöjda. Detta bekräftas av dessa företags framtidstro – investeringarna för 2012 uppgick till ca 98 MEUR, men beräknas närmaste 2-3 åren att uppnå det dubbla. De branscher som ligger i topp är tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk, IT och konsulttjänster. 61 procent av företagen planerar att utöka investeringarna under den närmaste tiden.

Allra bästa betyg får de baltiska länderna för nätkapacitet för internet och mobiltelefoni, samt för hur man i de här länderna uppfattar de nordiska länderna.

Självklart är inte precis allt toppenbra – i svaren syns också några mindre smickrande aspekter. I Litauen t ex skapar betalningsmoralen bekymmer – att inte betala i tid har blivit till ett slags tradition säger en av respondenterna. I Lettland är beslut ofta inte särskilt transparenta och i Estland behöver förbättringar av järnvägsnätet genomföras. Infrastrukturen bedöms annars som bra i samtliga tre länder, utom vägnätet i Lettland som får lågt betyg. För alla tre länderna nämns att arbetskraften förvisso arbetar hårt, men kan sakna initiativförmåga och kreativitet. Däremot är inte korruption, som ofta antas vara ett problem i regionen, vida spridd – stora förbättringar har skett på senare tid, så svarar de undersökta företagen.      

”Östersjöregionen är den snabbast växande regionen i Europa”, påpekar en av respondenterna. Och det syns i vinstsiffrorna: 55 procent av företagen gör vinst på sin verksamhet, 16 procent svarar att de går med god vinst. Men på två års sikt tror 63 procent att de kommer att gå med vinst och 30 procent att de kommer att göra god vinst.    

Sammanfattningsvis kommer Estland, Lettland och Litauen också fortsättningsvis att vara exportdrivna ekonomier, där svenska företag är mycket väl sedda och välkomna, både med utökad existerande verksamhet och nya investeringar.

Undersökningen i sin helhet tar du del av här

Lettland kommer i början av mars be EU att göra en utvärdering om landet kan införa euron 2014, enligt Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis.

Källa – TT

I februari kommer Lettland att ansöka om att få ansluta sig till euron.

Det krävs ett gokännande från EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken (ECB) för att euroansökan behandlas av medlemsländerna i juni vilket möjliggör införande av euro i Lettland 1 januari 2014.

Senast att ansluta sig till euron var Estland januari 2011.

Lettlands regering har beslutat att återbetala dryga 6,2 miljarder kr till IMF innan årsskiftet.

Ett lån som landet fick efter den finansiella krisen 2008. Återbetalningen innebär att landet tidigarelägger betalning.

Mot bakgrund av naturkatastrofen i Pakistan 2010 inför nu EU temporära autonoma handelsförmåner för Pakistan.

Förmånerna kommer att träda ikraft den 15 november 2012, och gälla fram till och med den 31 december 2013 enligt Europaparlamentets och Europeiska unionens råds förordning nummer 1029/2012.

Förmånerna består av befrielse från tullar vid import till EU. De produkter med ursprung i Pakistan som anges i bilaga I till förordningen ska vara befriade från tullar vid import till unionen.

De produkter med ursprung i Pakistan som anges i bilaga II ska vara befriade från tullar vid import till unionen inom gränserna för de unionstullkvoter som anges i den bilagan.

Förordningen innehåller även uppgifter om villkor för att uppfylla pakistanskt ursprung.

Mer information här

Källa – Kommerskollegium

Lettland har arbetat sig upp ur svackan efter den djupa kris som drabbade landet 2009.

I år blir BNP-tillväxten 3,5 – 4 procent och inflationen hamnar på 2,4 procent vilket medför att ekonomin är på rätt väg och Lettland erbjuder idag en väldigt gynnsam kostnadsnivå.

En attraktiv företagsbeskattning, välutbildade människor som behärskar språk som tyska, engelska, ryska men även svenska och norska, och inte minst erbjuds modern infrastruktur vad det gäller transporter och kommunikation.

Idag betalar Lettland av på sina IMF-lån utan att gatorna fylls av skrikande demonstranter.

Nyfiken på Lettland och möjligheterna för ditt företag?

Häng med på den välregisserade affärsresan som genomförs mellan den 21 och 23 november med kunniga partners.

Mer information finner du här

Studenter med företrädesvis statsvetenskaplig/ekonomisk inriktning är välkomna att ansöka om praktikplats vid ambassaden i Riga vårterminen 2013.

Som praktikant vid ambassaden i Riga får Du en god inblick i verksamheten vid en utlandsmyndighet och Du kommer att få arbeta med många varierande uppgifter. Du deltar i ambassadens bevakning och rapportering om ekonomiska och politiska frågor liksom olika EU-frågor. Dessutom medverkar Du i ambassadens utåtriktade Sverigefrämjande verksamhet. Konkret innebär praktiken att Du hjälper till med att samla information och sammanställa underlag för rapporter till UD och övriga departement, deltar i vissa möten och konferenser utanför ambassaden liksom möten med svenska främjandeorganisationer i Lettland.

God kännedom om och intresse för EU-frågor, Östersjöregionen och/eller Östeuropafrågor är meriterande liksom kunskap i lettiska och/eller ryska språken.

Vi förutsätter att Du uttrycker Dig mycket väl på svenska och engelska, både muntligt och skriftligt och att Du har förmåga att arbeta självständigt.

Du bör även besitta ett stort mått av social kompetens och flexibilitet.

Om Du är intresserad av praktiken ska Du sända in en ansökan som består av ett personligt brev, CV och universitetsbetyg senast den 11 november 2012. Ansökan sänds till ambassadens e-postadress: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

Kontakta gärna Åsa Thunström genom ambassadens e-postadress om Du vill veta mer om praktiken.


Allmänna villkor för praktik på svensk ambassad

För att kunna beredas praktikplats vid ambassaden måste Du uppfylla villkoren för utrikesförvaltningens praktikverksamhet. Du ska vara svensk medborgare och inskriven som student vid svenskt universitet/högskola. Om praktiken inte ingår som poänggivande kurs ska Din institution intyga att praktiken är relevant för Din utbildningsinriktning. Svenska studenter vid utländska universitet kan också komma ifråga för praktik.

Praktiken är obetald och praktikanten förväntas själv ordna bostad i Riga. Ambassaden kan ge information om uthyrningsföretag. Praktikanten ska vara försäkrad. De flesta svenska universiteten har en försäkring för sina studenter som även gäller vid praktiktjänstgöring.

Startdatum ca 4 februari 2013.

I vår nya rapport gör vi en bedömning av affärsklimatet, konjunkturen och den ekonomiska politiken i Östersjöregionen 2012-2014.

Vi diskuterar hur länderna i regionen påverkas av krisen i eurozonen och besvarar bland annat följande frågor:

Vilka länder klarar sig bäst när stora delar av Europa på nytt befinner sig i recession? Fortsätter återhämtningen i Baltikum, och är Polen ekonomiskt lika motståndskraftig denna gång?

Kommer Rysslands president Putin genomföra de utlovade strukturreformerna efter valet och hur påverkas landets företagande av medlemskapet i WTO?

Skuldtyngda hushåll håller tillbaka den danska tillväxten, medan Finland brottas med en strukturomvandling inom telekom och IT – hur möter de här två nordiska länderna dessa utmaningar?

Efter att SCB reviderat nationalräkenskaperna – hur påverkas utsikterna för svensk ekonomi de kommande åren, och vad säger vårt Östersjöindex om svensk konkurrenskraft och affärsklimat?

Dag:       Tisdag den 2 oktober 2012

Tid:       Klockan 09.30

Plats:     Swedbank, Regeringsgatan 13, Stockholm

Vi tacksamma för meddelande om deltagande.

e-postadress: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen tfn 08-5859 7740.

Välkommen!

Cecilia Hermansson

Magnus Alvesson

Jörgen Kennemar

Fem företag kommer till Sverige och Stockholm för att bekanta sig med den svenska marknaden. De presenterar sig den 27 september klockan 13.30 på Lettlands ambassad, Odengatan 5 i Stockholm.

De fem är:
• www.tilde.lv
Språkprodukter, språkteknik, ”terminologi-management”, fonter, business process management solutions. Söker Localization & Machine Translation Potential business partners.

• www.datakom.lv
IT-utveckling och konsulttjänster, lösningar för IT-infrastruktur, systemunderhåll och förvaltning, planering, utveckling och test av datornätverk. Företaget söker samarbetspartners och kunder i Sverige som behöver något av ovanstående men erbjduer också resurser inom 'helpdesk' eller 'service desk' (remote eller on site).

• http://skatskat.lv/
Produkten görs under varumärket Giraffe och består av virtuella interaktiva turer i 360°. Perfekt för den som vill visa upp en miljö ur alla vinklar. Bland kunderna i Lettland finns svenska Swedbanks dotterföretag Ektornet. Företaget letar kunder som behöver sådana lösningar i sina projekt.

• http://www.itinstitute.info/index.html
IT-konsulter som söker kunder i Sverige, erbjuder egna konsulter men har samarbete med flera mindre lettiska kolleger och kan alltså erbjuda möjligheten att åta sig större projekt.

• http://www.sets.lv/
IT-konsulter, söker strategisk partner i Sverige och erbjuder flexibla utveckling- och förvaltningsresurser för ett bra pris.

Vik torsdagseftermiddagen den 27 september till detta – undersök möjligheterna, ta reda på mer! Vi serverar kaffe från klockan 13.00, mötena börjar klockan 13.30 och fortsätter hela eftermiddagen. Arrangemanget är gratis. Välkommen!

Anmälan senast den 24 september per mejl eller telefon till undertecknad:
Austra Krēsliņa
Investment and Development Agency of Latvia
Head of Representative Office in Sweden
Embassy of Latvia
Odengatan 5, 104 32 Stockholm
Tel: +46 (0)8 7006311
Mob tel: +46 (0)73 7270883
E-post: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
www.liaa.gov.lv

Trots alla problem inom eurozonen är Lettland berett att övergå till euro oavsett vad som händer med exempelvis Grekland.

Planen är att Lettland övergår till euro januari 2014, och blir därmed det andra baltiska landet efter Estland att använda sig av euro.