ECER:s tredje utgåva av - Studien -Banque Populaire City? är en undersökning som rangordnar olika städers åtgärder för att stödja entreprenörskap och dess olika stödtjänster som erbjuds för att underlätta affärer som på sikt skall stärka, utveckla och expandera näringslivet.

ECER - Banque Populaire City studien syftar till att ge redskap för prospektering och prognoser för lokala strukturer inom företagsstöd. Genom att identifiera "Bäst Praxis" i 37 kommuner i 18 olika länder och fokuserar på näringslivets behov.

Dessutom görs en detaljerad analys av resultaten det möjligt att förstå varje lokal situation bättre och för att identifiera möjliga sätt att förbättra servicen och anpassa rekommendationerna för varje område.

Slutligen har ECER - Banque Populaire City studien som ambition att erbjuda innovativa idéer till att samla in kvantitativa och kvalitativa data för att till fullo förstå de frågor som står på spel för att etablera företag i Europa.

Således är målet för denna ranking att vara en del av en dynamisk process genom att ge nyckeldata till de territorier som är inblandade i att uppmuntra entreprenörskap.

ECER - Banque Populaire City undersökning syftar till att hjälpa de lokala myndigheterna att genomföra sin politik. Eftersom studien redan har fått en gedigen faktabank byggd av expertis och kunskap i de olika territorierna i och med de tre senaste utgåvorna, kan studien utvärdera långsiktig effektivitet för olika tjänster och mäta förändringars påverkan för företagarnas förväntningar.

Mer till stor del avser studien att delta i de strategiska målen inom Europeiska unionen. "Att göra EU till en ekonomi som bygger på den mest konkurrenskraftiga och dynamiska affärslivet i världen, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, tillsammans med både kvantitativa och kvalitativ förbättring av sysselsättningen i kombination med förbättrad social politik ".

Ta del av studien "Banque Populaire City" här

Nu börjar semestern snart för många chefer som ser väldigt olika ut i olika delar av världen. Detta kan vara bra att känna till vid en eventuell utlandskarriär. När chefen går på semester så tar han ut i snitt 24 dagar i Nederländerna per 12 månader medans den svenska chefen tar ut 22 dagar. Chefer i Spanien har det också bra, 21 dagar för sol och bad.

Tar vi en titt på hur det är i de så kallade tillväxtekonomierna så arbetas det hårt,

i Hong Kong endast 14 dagars semester för chefen, Singapore och Brasilien 13 dagar, Indien 11 dagar, Kina 9 dagar och slutligen Mexico, Taiwan och Vietnamn som endast har 7 dagars semester per 12 månader.

Men, även den amerikanska chefen har det tufft, endast 12 dagar som kan jämföras med den franske chefen som tar 21 dagar för Quality of Life på Rivieran.

Det globala snittet är 14 dagar, medans snittet för Norden är 23 dagar, EU 20 dagar, Nordamerika 12 dagar, och Sydamerika respektive Asien/Stillahavsområdet där chefen tar 11 dagar.

Revisions och konsultföretaget Grant Thornton har genomfört undersökningen som omfattar 7,400 privatägda företag i 36 länder.

Peter Bodin, VD Grant Thornton kommenterar
Det är stor skillnad mellan semestervanorna i olika delar av världen och det gäller inte bara cheferna. I vår undersökning kan man se ett samband mellan upplevd ökad stress och få semesterdagar. Ju längre semester desto lugnare känner man sig.

Önskar Er alla en trevlig semester

En stor undersökning har genomförts från Kelly services som visar att individer runt om i världen lockas av att starta eget.I Sverige är hälften av de som deltog i undersökningen (totat 134.000 personer i Europa, Nordamerika och Asien) sugna på att starta eget och en femtedel är på väg att lämna sin anställning för att förverkliga sin dröm.

Det är framförallt arbetande individer under 30 som är mest benägna att starta eget. Detaljhandeln, IT branschen samt resebranschen är de tre populäraste områdena.

I dagens läge är 18 procent av svenskarna egen företagare där 65 procent är män. Det vanligaste skälet till att man tar ett steg tillbaka är osäkerheten för inkomsten, men rädslan att misslyckas är högre bland den yngre generationen.

I Nordamerika arbetar 26 procent av de tillfrågade som frilansare, konsulter eller egen företagare. Hela 41 procent av de som inte arbetar inom detta område är relativt intresserade av att göra det medan 19 procent är mycket intresserade. Siffran är högre här än i Asien och Europa. De största skälen som gör att entreprenörer tvekar är att man är rädd för att inte nå rimlig inkomst, att det inte finns tillräckligt med stöd samt att man är rädd för kostnader när det gäller sjukpenning. 23 procent planerar att starta eget företag.

I Asien arbetar 19 procent av de tillfrågade som frilansare , konsulter eller egen företagare. 42 procent av de som ej gör det är relativt intresserade av att göra det medans 10 procent är mycket intresserade. Här är man också orolig från inkomsten och supporten men det finns även en rädsla att misslyckas. 43 procent anser dock att de är utbildade nog och har rätt kunskaper för att driva eget. 27 procent planerar att starta eget, vilket är den högsta siffran i världen.

I Europa arbetar 17 procent av de tillfrågade som frilansare , konsulter eller egen företagare. Av de som inte gör det är 33 procent relativt intresserade av att göra det medan 9 procent mycket gärna skulle vilja. Precis som i Asien är man orolig för inkomst och support samt att misslyckas. 44 procent av dessa anser dock att de har de resurser och kännedom som krävs. 23 procent planerar att starta eget.

Ett stort arbete pågår i USA för att mäta de långsiktiga effekterna av offentligt stöd för FoU.

Beslutsfattare på båda sidor av Atlanten tror att ett gemensamt system skulle vara meningsfullt med tanke på den globala karaktär som kommer att spegla framtidens forskning och utveckling.

President Barack Obama's stimulanspaket som tillägnas åt forskning till stor del har även medfört att ett större tryck och krav på öppenhet, ansvarstagande och avkastning vuxit fram.

Dr Julia Lane, som ansvarar för "Science of Science & Innovation Policy Design" vid National Science Foundation (NSF) i USA, sade att det finns en utbredd uppfattning att investeringar i FoU genererar ekonomisk tillväxt men detta måste och bör påvisas genom en robust prestationsmätning.

Läs mer om den amerikanska modellen här

Europeiska kommissionen har nyligen presenterat en rapport om problemen med dubbelbeskattning för riskkapitalinvesteringar mellan länder i EU.

Den här typen av investeringar är avgörande för små och medelstora företags överlevnad, men försvåras då de i vissa fall beskattas både av det land från vilket investeringen kommer och det land i vilket mottagaren finns.

I rapporten föreslår kommissionen att investeringsmottagare inte ska beskattas, samt att alla medlemsländer bör ha samma system för klassificering av hur riskkapitalfonder ska beskattas.

Vid en ceremoni den 8 maj 2010 i rådets byggnad, då de europeiska institutionerna hade öppet hus, överlämnade Felipe González, ordförande i reflektionsgruppen om Europas framtid, gruppens rapport Project Europe 2030-Challenges and Opportunitiestill Herman Van Rompuy, ordförande i Europeiska rådet.

Europeiska rådet inrättade denna oberoende reflektionsgrupp med Felipe González som ordförande för att identifiera, analysera, och föreslå lösningar på de utmaningar EU kommer att stå inför när vi närmar oss 2030. Gruppen har tolv medlemmar, som alla är framstående experter på sitt verksamhetsområde. De har också inhämtat utlåtanden från experter inom den akademiska världen och näringslivet.

I rapporten till Europeiska rådet presenteras en rad problem som EU och medlemsstaterna står inför, t.ex. den globala ekonomiska krisen och stater som får undsätta banker, klimatförändringen och energiförsörjningen samt hoten från terrorismen och den organiserade brottsligheten.

Reflektionsgruppen är övertygad om att EU kan övervinna svårigheterna om alla-politiker och medborgare-är fast beslutna att samarbeta och handla beslutsamt för att utveckla detta ambitiösa politiska projekt. Därför är det väsentligt att medborgarna ger unionen sitt stöd och medverkar i dess framtida utveckling.

Herman Van Rompuy tackade Felipe González för det viktiga arbetet och sammanfattade det på följande sätt: "Ibland måste vi ta ett steg åt sidan och betrakta sakerna på avstånd. Vi måste bortse från dagens kris för att se klart igen. Det är just det som ni har gjort i denna rapport, där ni betraktat frågorna på lång sikt. Ni utforskar framtiden fram till 2030. Jag kommer då att ha uppnått den högst aktningsvärda åldern 83 år, och då kommer jag att hitta er rapport igen och kan kontrollera om allt stämmer.

Det är på tiden att Europeiska unionen utvecklar sin kapacitet för framtiden. Ni har identifierat alla de enorma utmaningarna och alla de stora möjligheterna för Europa, och de utgör nycklarna till framtiden."

Ladda ner hela rapporten - Projektet Europa 2030

Dagens unga är mer välutbildade, mer internationellt orienterade, mer företagsamma och mer IT-kunniga än tidigare generationer. Men vilka möjligheter har de egentligen på arbetsmarknaden?

Europeiskt ungdomsindex rankar 22 EU-länder utifrån hur bra de är på att ta tillvara ungdomsgenerationens potential.

Ungdomsindex 2010 har tagits fram av Kreicbergs Utredning & Opinion på initiativ av Svenskt Näringsliv. 22 EU-länder med jämförbar statistik omfattas i undersökningen.

Indexet är en sammanvägning av faktorerna

• Arbetslöshet
• Företagande
• Chefskap
• Utbildningsnivå
• Inkomst
• Köpkraft
• Attityder till unga
• Självupplevd hälsa.

Bäst placering i indexet får Storbritannien och Irland. I dessa länder ligger ungas inkomster, utbildningsnivåer och tillträde till chefsposter högt, liksom den självupplevda hälsan hos de unga.

Sverige är bara 14:e bästa EU-land att leva i för ungdomar.
Inte i någon av kategorierna rankas Sverige bland de fyra främsta länderna. Däremot hamnar vi näst sist när det gäller andelen chefer under 40 år.

? Det är allvarligt att ungdomar i Sverige har sämre möjligheter än ungdomar i till exempel Storbritannien, Irland och Nederländerna. Vår höga ungdomsarbetslöshet leder till senarelagd eller utebliven chefskarriär. Dessutom innebär den låga graden av ungt företagande i Sverige att få unga får möjlighet att vara chefer i egna företag, fortsätter Malin Sahlén.

Ta del av Svenskt Näringslivs rapport här Europeiskt Ungdomsindex

I Sverige är det relativt jämställt mellan män och kvinnor. Här är sysselsättningen för kvinnor i världsklass när det gäller anställningar. Men, företagare beskrivs ändå som ett manligt beteende i Sverige enligt en rapport från Företagarna.

Idag är drygt 28 procent av Sveriges kvinnor företagare vilket borde väcka mer uppmärksamhet än det faktiskt gör. Kvinnorna har sin chans att ta för sig mer de kommande fem åren.

Var fjärde småföretagare planerar att dra sig tillbaka och här behövs givetvis ersättare för att upprätthålla välfärden och sysselsättningen. Det är inte möjligt att lagstifta om jämställdhet inom företagande, men företagsklimat kan förbättras. Viktiga åtgärder skulle ha en positiv inverkan på de sektorer som kvinnor är verksamma inom.

I andra länder runt om i världen har kvinnors företagande inte uppmärksammats tillräckligt. I och med att arbeten försvinner så drabbas kvinnorna till en högre grad. De arbetstillfällen som skapats i utvecklingsländer är ofta inom industri och produktion.

Då finanskrisen drog in minskade efterfrågan på textil, skor, elektronik och annat arbete som ofta utförs av kvinnor. Detta resulterar i att kvinnors sysselsättning i utvecklingsländer försvinner. Vad som sysselsätter majoriteten av världens fattiga kvinnor är den informella ekonomin.

Kvinnor runt om i världen måste uppmärksammas inom företag och få chansen att bli företagare. Kvinnor har det bra i Sverige men hur ser det ut i resten av världen? Jämställda ekonomiska möjligheter är vad som behövs för att kvinnor skall lyckas som företagare.

Under första kvartalet 2010, har riskkapitalister från hela världen investerat 7 miljarder dollar i 919 transaktioner i företag baserade i USA, Europa, Kanada, Israel, Kina och Indien, enligt en rapport från Dow Jones VentureSource, rapporterar Business Journal.

Detta är en ökning med 13 procent jämfört med $ 6,2 miljarder investerat i 860 transaktioner under samma period förra året 2009.

Företag baserade i USA stod för majoriteten av de globala transaktionerna, 65 procent och 67 procent av kapitalet över hela världen. Under första kvartalet 2010 investerades $ 4,7 miljarder i 597 transaktioner, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med samma period 2009.

I Europa genomfördes 212 transaktioner till ett värde av $ 1,1 miljarder. Detta är en nedgång med 7 procent jämfört med samma period 2009. Detta medförde att det var den lägsta investeringsvolymen i Europa sedan Dow Jones VentureSource startade sin rapportering om Europa under år 2000.

I Europa, lockade IT-branschen $ 273 miljoner, som är en uppgång med 15 procent från första kvartalet 2009. Programvara blev största IT-segmentet som stod för $ 113 inom 28 transaktioner.

Investeringarna Kina steg 35 procent, $ 579 miljoner inom 45 transaktioner som genomfördes under det senaste kvartalet. Det största segmentet blev tjänstesektorn där det investerades $ 191 miljoner vilket är en fördubbling mot samma period förra året. På andra plats kom IT-sektorn som lockade till sig $ 144.miljoner i investeringar.

I Indien investerade riskkapitalister $ 259 miljoner i 21 transaktioner under det senaste kvartalet, vilket är en fördubbling mot de $ 113 miljoner som investerades 13 transaktioner under samma period förra året 2009.

Tjänstesektorn lockade till sig $ 108 miljoner och då främst inom segmentet finans och $ 102 miljoner investerades i företag med inriktning på konsumenttjänster.

Världsomspännande stimulansåtgärder och stöd till de finansiella sektorerna har hjälpt upp förtroendet, och global tillväxt har stärkts. I många industrialiserade ekonomier är vändningen emellertid ännu inte övertygande.

Swedbank's Ekonomiska sekretariatet har reviderat upp si n bedömning av den globala tillväxten till 3,9 procent för 2010 och 3,6 procent för 2011. Europa förväntas släpa efter medan tillväxtekonomierna kommer att vara den huvudsakliga tillväxtmotorn.

Estland
Den estniska ekonomin växte under det sista kvartalet 2009 vilket indikerar att botten på den ekonomiska nedgången har nåtts. Dessutom visar preliminära data att Maastricht-målen är uppfyllda och sannolikheten för att inträda som den 17:e medlemmen i EMU ökar.

Tillväxten förväntas bli positiv, och når 1,5 procent under 2010 och 4,5 procent under 2011. Exporten kommer till en början att leda vändningen, med hjälp av ökande utländska investeringar, varvid den inhemska efterfrågan tar över i slutet av prognosperioden.

Lettland
Den ekonomiska nedgången klingade av under slutet av 2009 samtidigt som den inhemska kostnadsanpassningen fortsatte med full kraft. Under våren 2010 blev tecknen på en stabilisering av arbetsmarknaden allt tydligare.

Lågkonjunkturen kommer sannolikt att vara över i början av 2010 främst med hjälp av en växande export, men återhämtningen blir ojämn och svag. Vi bedömer att ekonomin krymper med 2.5 procent under 2010 pga av det statistiska underhänget för att sedan växa under 2011 med 4 procent. Den finanspolitiska saneringen fortsätter som planerats, men möjligheten att fullfölja de strukturella reformerna måste utnyttjas.

Litauen
Den djupa lågkonjunkturen i Litauen dämpades under slutet av 2009 av en bättre än förväntad exportutveckling. Arbetslösheten fortsatte däremot att växa och lönerna föll, vilket höll tillbaka den inhemska efterfrågan.

BNP faller med 2 procent under 2010, med en stabil återhämtning först under slutet av året. För 2011, skall tillväxten nå 3 procent. Vi förutser en återhämtning av exporten, medan den privata konsumtionen kommer att öka endast i en begränsad omfattning. De offentliga finanserna har stabiliserats men förblir en utmaning.

Sverige
Den ekonomiska aktiviteten sjönk oväntat under det sista kvartalet 2009, men arbetsmarknaden och de relativt starka offentliga finanserna indikerar att ekonomin har stabiliserats.

Vi sänker vår prognos för tillväxten för 2010 till 1,8 procent och för 2011 till 2,4 procent. Hushållens konsumtion förväntas visa en positiv tillväxttakt, medan den externa efterfrågan och investeringarna förblir svaga. Den ekonomiska politiken förväntas förbli expansiv, men ej tillräckligt, och reporäntan når 1,75 procent i slutet av 2011.