.

© Copyright – EtableringUtomlands.se
Target Nu ökar företagsaffärerna

Göteborgs kex kan flyttas från Kungälv till Riga

Written by Tony Harkén on torsdag, 18 januari 2018. Posted in Main 3, Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1

Orkla som äger Göteborgs kex ser över möjligheten att flytta kexproduktionen som är en av Kungälvs största privata arbetsgivare.

Orkla meddelar att man ser över en eventuell flytt till Riga i Lettland. 

Företaget menar att läget med vatten och bostadsområde intill fabriken i Kungälv gör det svårt att utveckla verksamheten. 

– I vår förstudie har vi tittat på flera olika alternativ, och så vitt analysen visar, är det bästa alternativet att flytta produktionen i Kungälv till en ny och modern fabrik utanför Riga, säger Malin Jennerholm, VD på Orkla Confectionery & Snacks Sverige.

Om produktionen på sikt flyttar till Riga kommer produktutvecklingen ligga kvar i Sverige.

Ta del av - http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6865040

Svensk eHälsa exporteras till Baltikum

Written by Cecilia Helland on tisdag, 15 november 2016. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1, Main 7 - 3st

De svenska eHälso företaget Health Solutions som tidigare i år har expanderat i Storbritannien och i Belgien har nu fått ett genombrott även i Baltikum genom att det digitala beslutsstödsystemet InfCare HIV sätts upp i Litauen.

InfCare HIV, som är ett beslutsstöd baserat på Health Solutions teknisk plattform RealQ, används idag på alla HIV-kliniker i Sverige, samtliga universitetssjukhus i Finland, de flesta infektionsklinikerna i Danmark samt på enskilda kliniker i flera andra länder. Health Solutions välkomnar Universitetssjukhuset i Vilnius och sjukhuset i Kaunas som de senaste användarna.

- Plattformen RealQ används idag för många diagnoser men InfCare HIV betyder extra mycket för oss, säger Joakim Söderberg, vVD på Health Solutions. Det var den första beslutsstödsapplikationen som vi byggde på RealQ plattformen och vi är starkt engagerade i hiv vården. Vi har sett nyttan som applikationen har gjort inom sjukvården och vi är glada över att nu få arbeta även i Litauen och inom kort i övriga Baltikum.

Projektet i Litauen har möjliggjorts genom samarbete mellan de lokala sjukhusen och GlaxoSmithKline Litauen.

Lesjöfors framgång i Lettland på internationell konferens

Written by Cecilia Helland on onsdag, 01 juli 2015. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1, Right bottom - 8st

Den 5 juni hölls den internationella konferensen Transbaltica 2015 i Liepaja, Lettland, för representanter för transport- och energibranscher i de baltiska länderna, Ryssland, Ukraina och Vitryssland.

Konferensens syfte vara att introducera Liepaja som en dynamisk industriort med många aktiviteter och därmed en bra knytpunkt för ett logistikcenter.

Ett unikt sätt att utveckla affären

Girts Ancevskis, styrelseledamot för Lesjöfors i Lettland, var en av huvudtalarna på konferensen. Han berättade om hur Lesjöfors etablerade verksamhet i landet för tolv år sedan och om hur man sedan dess utvecklat affären till att bli den ledande fjäderleverantören i regionen.

- Lesjöfors företagskultur som kombinerar det globala med den lokala närvaron, är unik. Jag berättade även om de synergier vi uppnår inom koncernen genom utbyte av kompetens och erfarenheter, vilket i längden tillför värden till produkterna, säger Girts Ancevskis.

Välkänt varumärke

Ett konkret resultat av medverkan i konferensen var att en av de ledande tidningarna i landet vill publicera ett reportage om Lesjöfors verksamhet. En bidragande viktig komponent i framgångarna som växt fram under relativt kort tid är de effektiva marknadsaktiviteter som initierats av företagets vd Ingars Jaunzems. De målinriktade affärsstrategierna har tillsammans varit mycket framgångsrika.

- Att få en inbjudan till att vara en av huvudtalarna på en prestigefylld konferens som Transbaltica 2015 är ett tecken på att Lesjöfors är ett välkänt och respekterat varumärke i Lettland. Vi har spelat våra kort väl och branschfolk är intresserade av hur vi gått tillväga. Vi tar alla tillfällen vi kan för att berätta historien bakom våra högkvalitativa produkter, säger Girts Ancevskis.  

Lesjöfors är en ledande fjädertillverkare med internationellt välkända kunder. Produkterna efterfrågas på många marknader, i vitt skilda branscher. Sortimentet av fjädrar och stansade banddetaljer har en unik räckvidd, där ett av marknadens största utbud av standardfjädrar kombineras med högteknologiska, kundanpassade lösningar. Tillverkning och säljkontor finns i flera europeiska länder och Kina.

SEB: Eastern European Outlook, oktober 2014

Written by Cecilia Helland on onsdag, 08 oktober 2014. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 2, Main 5 - 3st

Gradvis återhämtning trots svagt Ryssland och Ukraina

Den gradvisa ekonomiska återhämtningen fortsätter i Polen/Centraleuropa och Baltikum de närmaste åren, trots den rysk-ukrainska konflikten som gör att Ryssland går in i stagnation och att Ukrainas BNP rasar i år.

Men tillväxten i Polen, Lettland och Litauen blir måttlig och i Estland - som även kläms av finsk svaghet - fortsatt svag. På kort sikt pressas också ländernas tillväxt av en övergående konjunktursvacka i Tyskland/eurozonen; nolltillväxt väntas i eurozonen andra halvåret i år, i sig delvis kopplat till osäkerhet om Ukrainakrisen. Detta skriver SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.

Växande privat konsumtion och under 2015 återupptagen konjunkturuppgång i Tyskland/eurozonen kompenserar för exportbortfall från Ryssland-Ukraina samt sviktande investeringar på grund av geopolitisk oro. Hushållen gynnas av fortsatt goda realinkomster (gäller framför allt Baltikum) och låga räntor; båda i hög grad en följd av fortsatt mycket låg inflation. Enskilda central- och östeuropeiska länders direkta handelskoppling till konfliktländerna är också relativt liten, med undantag för baltstaterna och ett antal andra forna Sovjetrepubliker.

Den rysk-ukrainska konflikten bedöms bli långvarig. Tillväxtprognoserna bygger på de centrala antagandena att konflikten inte eskalerar militärt, att inga allvarliga störningar sker i ryska energileveranser till Europa och att handelssanktionerna mellan västmakter och Ryssland inte trappas upp. Nuvarande sanktioner - vars negativa direkta effekter antas bli relativt små - antas ligga kvar under större delen av 2015.

"Vi står fast vid bedömningen från i våras att konflikten ger små negativa tillväxteffekter på global nivå. Den direkta exporten till Ryssland är relativt liten för de flesta enskilda länder med undantag för Baltikum, Finland och närliggande forna Sovjetrepubliker. Men geopolitisk osäkerhet gör att investeringsviljan också dämpas, åtminstone kortsiktigt, inte bara i närheten av krisområdet utan brett i Europa" säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.

Detta är BNP-prognoserna för de sex länder som Eastern European Outlook täcker. SEB:s prognoser för 2015 ligger överlag lägre än konsensus.

Rysslands BNP ökar med 0,4 procent 2014, sjunker 0,2 procent 2015 och stiger med beskedliga 1,0 procent 2016. Svaga investeringar, försvagad reallönetillväxt för hushållen och klart lägre oljepris 2015 pressar ekonomin. Rubeln sjunker ytterligare vilket bidrar till att den höga inflationen dämpas endast långsamt. Stödet för president Putin har stärkts av Ukraina-konflikten men väntas erodera över tiden.

"Ryssland har starka finansiella muskler som buffert på kort sikt. Men konflikten med Ukraina förvärrar det redan svaga ekonomiska läget som i hög grad beror på strukturproblem. Det accentuerar reformbehovet, särskilt med tanke på att oljepriset är under strukturell nedåtpress de närmaste åren" konstaterar Andreas Johnson, ansvarig för SEB:s Ryssland- och Ukraina-prognoser.  

Ukraina är i djup recession och har lång väg tillbaka trots att stort valutafall stärker exportutsikterna. BNP faller med 8 procent i år, nolltillväxt nås 2015 och först 2016 återvänder en svag tillväxt på 2 procent. Inflationen är hög och banksektorn är under press. Utökade stödlån från EU/IMF kan behövas. Landet går mot ökad federalism och västorienteringen är ännu inte given trots associationsavtalet med EU.

Polen med relativt små obalanser uppvisar god motståndskraft mot rysk-ukrainska konflikten. Den tyska konjunktursvackan i år är en viktig förklaring till en temporär sättning även i Polen i höst. Stora EU-fonder och ny snar räntelättnad bidar till växande inhemsk efterfrågan. Euro-frågan kan bli aktuell politiskt 2015-2016. BNP ökar med 2,7 procent 2014 och 3,0 respektive 3,5 procent 2015-2016.

Estlands starkt exportberoende ekonomi pressas inte bara av lägre rysk tillväxt utan även av trög finsk utveckling och svaga investeringar. Estland fastnar i blek tillväxt på 1,2 procent i år, 1,3 procent 2015. Först 2016 närmar den sig 3 procent.

Lettland, som växte snabbast i EU senaste två åren, får hyfsad tillväxt på 2,7 respektive 3,4 procent 2015-2016, efter årets svacka till 2,5 procent. Inhemsk konsumtion förblir central drivkraft. Koalitionsregeringen blev nyligen omvald och ingen politisk kursändring väntas.

Litauen går mot en bred återhämtning i inhemsk efterfrågan; bygg- och bostadsmarknader har i år börjat vakna till liv, senare än i övriga Baltikum. BNP ökar med 2,7 procent, 3,2 procent och 4,0 procent 2014-2016. Den viktiga energisektorns situation tryggas när landet vid årsskiftet öppnar en ny gasterminal som radikalt minskar det i dag 100-procentiga beroendet av rysk gas.

Lettiska bönder prisas för sina initiativ att skydda Östersjön

Written by Cecilia Helland on onsdag, 24 september 2014. Posted in Right bottom intervju, Lettland, Artiklar om Lettland, Main 2

Juris Cīrulis och Vija Cīrule i Lettland har utsetts till WWF Baltic Sea Farmers of the Year 2014 vid en ceremoni i Warszawa, Polen.

De belönas med 10 000 euro för sina insatser att minska jordbrukets bidrag till övergödningen av Östersjön

– Jordbrukarna får ofta skulden för de problem med övergödning av Östersjön som vi har i dag. Men med den här utmärkelsen kan vi verkligen visa och informera om alla de goda initiativ som finns i regionen för att uppnå ett mer miljövänligt jordbruk, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Under de senaste 20 åren har Juris Cīrulis och Vija Cīrule vidtagit många åtgärder för att utveckla en sluten och miljövänlig produktionscykel på sin gård. Ett exempel är återvinning av gödsel i en biogasstation som producerar el och användbara biprodukter. De har också konstruerat våtmarker, skyddszoner och sedimenteringsdammar.

– Östersjön är fortfarande ett av de mest hotade haven i världen och övergödning har identifierats som det enskilt viktigaste hotet – där jordbrukets avrinning är den främsta orsaken. Utmärkelsen skapades av WWF för att tydliggöra betydelsen av lantbrukare som tar egna initiativ för att minska näringsläckaget till Östersjön, säger Ottilia Thoreson, koordinator, WWF Baltic Ecoregion Programme.

Juris Cīrulis och Vija Cīrule prisas för hur de optimerar resursanvändningen på sin gård och samtidigt driver ett framgångsrikt konventionellt jordbruk. De är angelägna om att förmedla sina kunskaper och erfarenheter om hållbara jordbruksmetoder till andra. Paret välkomnar och tar emot lokala bönder som vill se hur modern teknik kan användas för att göra jordbruket mer effektivt – och miljövänligare.

– Lantbrukarna är en del av lösningen och bäst på att undervisa varandra om nya metoder för att åstadkomma en förändring av Östersjöns miljö, säger Lennart Gladh, övergödningsexpert på WWF.

WWF Baltic Sea Farmer of the Year Award är en tävling som ska inspirera lantbrukare i hela Östersjöregionen att aktivt delta i kampen mot övergödningen. Syftet med utmärkelsen är att lyfta fram bästa praxis för ett Östersjövänligt jordbruk och att belöna och stödja lantbrukare som tar till innovativa åtgärder för att minska näringsläckaget från sina gårdar. Den regionala vinnaren belönas med 10 000 euro, de övriga åtta nationella vinnarna med 1 000 euro var.

Priset delades ut vid en ceremoni på den internationella Östersjökonferensen "A Greener Agriculture for a Bluer Baltic Sea" i Warszawa, Polen.

Den svenska finalisten, ”Årets svenska Östersjöbonde”, Fredrik Andersson i Gamleby, Västerviks kommun, mottog nyligen sitt pris av kronprinsessan Victoria vid en ceremoni på Finlands ambassad i Stockholm.

Tävlingen instiftades 2009 av WWF i samarbete med Baltic Farmers Forum for the Environment samt jordbruksorganisationer runt Östersjön.

Juryns motivering till WWF Baltic Sea Farmer of the Year Award 2014:
Den internationella juryn tilldelar Juris Cīrulis och Vija Cīrule utmärkelsen för sitt målmedvetna utvecklingsarbete att minska näringsläckaget till den lokala och regionala miljön. Gårdens produktionscykel är välbalanserad och resurser och biprodukter återanvänds, till exempel genom en biogasstation som återvinner gödsel från mjölkkor. En växande kedja av produkter skapas och den negativa miljöpåverkan minskar avsevärt. Juryn imponeras av gårdens anlagda våtmarker för att samla och lagra näringsämnen. Vinnarna välkomnar besökare – lantbrukare, studenter och forskare till sin gård och marknadsför sina strategier genom en väl utformad hemsida. De är utmärkta ambassadörer för ett miljömedvetet jordbruk. Juryn hoppas att deras positiva exempel ska inspirera andra lantbrukare i Östersjöregionen.

Dörrföretaget Jeld-Wen startar i Lettland

Written by Cecilia Helland on fredag, 19 september 2014. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1, Right bottom - 8st

Företagets nya fabrik står klar i Lettland och produktionen startar under 2015.

Företagets produktionsflytt av ytterdörrar från Åstorp innebär att 186 anställda av företagets 370 varslas om uppsägning. Kvar i Åstorp blir produktionen av innerdörrar.

Lesjöfors växer i Lettland

Written by Cecilia Helland on onsdag, 26 mars 2014. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 4, Right bottom - 8st

Lesjöfors ser fortsatt stora möjligheter i Lettland och har nyligen utökat produktionslokalerna för gasfjädrar.

Även betydande maskininvesteringar har gjorts för att börja producera dynamiska gasfjädrar. 

Lesjöfors Gas Springs har funnits i Lettland sedan 2008. Här produceras 1 500 olika gasfjäderprodukter för den europeiska marknaden.

I januari 2014 flyttades produktionen till nya lokaler med fördubblad yta; från 700 till 1 400 kvadratmeter. Härigenom uppnås ett effektivare produktionsflöde och utrymme finns även för lager där distributionen kan hanteras på ett bättre sätt.

Investeringar i ny produktlinje

Betydande investeringar i ny utrustning har också gjorts för att börja producera dynamiska gasfjädrar. Dessa blir allt vanligare i moderna bilar och ersätter de traditionella hydrauliska gasfjädrarna.

Hög leveranssäkerhet

Kundservice är högpriorieterat i det lettiska företaget och arbetsmetoderna har varit mycket framgångsrika. Under 2013 misslyckades inte en enda utsatt leveranstid, utan man uppnådde fantastiska 100 procent leveranser i tid till alla kunder.

-  Det är en utmaning för oss att fortsätta den inslagna vägen med tanke på att vår produktion kommer att öka betydligt med våra nya resurser, men vi ska göra allt vi kan för att prestera på samma höga nivå, säger Girts Ancevskis, chef för Lesjöfors Gas Springs i Lettland. 

Lesjöfors är en ledande fjädertillverkare med tillverkning och säljkontor i flera europeiska länder och Kina.

Rekordstort intresse för Nordbygg 2014!

Written by Cecilia Helland on tisdag, 25 mars 2014. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1, Right bottom - 8st

Nordbygg är mässan som blivit en de stora händelserna i Bygg-Sverige.

Sista handen läggs just nu vid bortåt 900 montrar som ska ställas upp på Stockholmsmässan den 1-4 april.

Allt tyder på att det blir ett rekordår - intresset för Nordbygg är större än någonsin, något helt unikt i sitt slag. Intresset växte markant efter att Sveriges Byggindustrier började rapportera om en uppåtgående byggkonjunktur med ökande efterfrågan på bostadsbyggande samtidigt som anläggningsinvesteringarna ökar.

Bland utställarna finns 30 olika länder representerade, ett av dem är Lettland som har 8 företag i en samlingsmonter och tre företag i egna montrar. Dessutom bjuder handelsavdelningen på Lettlands ambassad på match-making i anslutning till mässan. Det är ytterligare nio företag från Lettland som kommer enkom för detta (se nedan).

Match-makingen äger rum torsdagen den 3 april klockan 09.00 -12.00 på konferensavdelningen på Rica Talk hotel, plan 3. Hotellet ligger precis bredvid Stockholmsmässans utställningshallar.

Där ges en möjlighet att träffa lettiska leverantörer och möjliga samarbetspartners i en kvart var för ömsesidig presentation. Tidningen Byggindustrin kallade det i en artikel om ett tidigare liknande tillfälle för „speed-dating – ett snabbt och effektivt sätt att få kontakt med lettiska företag”.

Morgonkaffe och lunch ingår och evenemanget är kostnadsfritt. Mer information och anmälan till e-postadress Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen eller per telefon 08 7006311 senast den 28 mars.

De företag som kommer från Lettland är :

Alukon – www.alukon.lv

  Glasfasader, fönster och dörrar, glastak och vinterträdgårdar

 

Armets – www.armets.lv

  Stålkonstruktioner – allt ifrån första konsultationen till  projektering, tillverkning och montage, samt garanti.


M.S.Aqua – www.betonagridas.lv

  Betonggolv


WWL houses – www.wwl.lv

  Modulhus, flervångninghus, passivhus och även fönster

 

Belmast – www.belmast.lv

  Stålkonstruktioner, master mm

 

BIC – www.bicgroup.lv

  Ventilation, tak, stegar mm i metall

 

Rietumu logi – www.rlogi.lv

  Fönster, dörrar, fasader och montering av dessa.


Piche – www.piche.eu

  Byggnation av stora hallar – produktions- och lagerbyggnader,   idrottshallar, butikscentrum och jordbruksbyggnader.


Dores fabrika – www.dores.lv

  Timrade trähus i modernt utförande


Det finns redan många svenska företag som skapat framgångsrika projekt tillsammans med lettiska leverantörer och det finns utrymme för fler samarbeten. Bland de lettiska företag som kommer är det många som redan gjort affärer på den svenska marknaden och förstått vilka krav och villkor som gäller, inte bara vikten av att skriva kollektivavtal utan också i termer av långsiktighet.

Ett svenskt företag som framgångsrikt samarbetat med olika lettiska företag är Byggvesta. Inköpsdirektören Lars Gärde jämför tiden före och efter finanskrisen:

-          Vi började leta leverantörer i Lettland 2006 och då var efterfrågan på de lettiska företagens varor och tjänster hög på hemmaplan, då tycktes det ibland som om vi var ”sekundära”. Men efter finanskrisen 2008 har det blivit helt annorlunda – vi är en väldigt viktig marknad för dem och det innebär att de verkligen månar om att vara smidiga och att hitta passande lösningar för såväl leveranser, montage som logistik. De kan verkligen vända problem till möjligheter och arbetar långsiktigt.

Inne på mässan rekommenderas ett besök på den lettiska samlingsmontern, C07:38. Där finns företag som Tenapors (isoleringsmaterial), Franzoni (byggledning och konsulter), KSIL (lekplatser), Piche (bygger stora hallar), Tivo (prefabricerade trähuspaneler), Armets (stålkonstruktioner), Primekss (betonggolv) och Rietumu logi (fönster och dörrar).

I egna montrar finns dessutom Riga parkett (parkettgolv), C07:60, VIA-S modular houses, (modulhus i trä) B14:50 och Belmast, C21:12 (stålkonstruktioner).

Om euroinförandet i Lettland

Written by Cecilia Helland on måndag, 20 januari 2014. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1, Main 5 - 3st

Övergången till euro har gått mycket smidigt, rent praktiskt gick det till så att man under perioden 1 - 14 januari kunde betala i butiken med lat och få euro i växel.

I bankomaterna tog dock de mindre sedlarna snart slut och många stora sedlar kom i omlopp, sedlar som affärerna i vissa fall hade svårt att växla.

Men väldigt många letter väljer att betala även mindre summor med kort, vilket har gjort att farhågorna om långa kassaköer kom på skam.

Det människor måste vänja sig vid nu är inte bara att den lokala euro-valutan ser annorlunda ut än latsen, man måste också lära sig att andra länders euro-mynt och sedlar är giltiga.

Det har varit en sak handlare i Riga fått förklara för sina kunder – att euron i Lettland kan komma från vilket annat euro-land som helst, inte bara det egna.

Också farhågorna om ett inflationstryck kom på skam: redan före övergången hade en kampanj startats som hette ”ärlig euro-övergång”, ord som satt på många affärskassor och företagsfakturor.

Kampanjen syftade till att stoppa de företag som kanske skulle passat på att avrunda sina priser uppåt i samband med valutabytet. Istället blev det många priser med väldigt udda antal eurocent som nog kommer att rundas av allteftersom. Inget omedelbart direkt inflationstryck dock.

Många butiker hade redan före övergången investerat i nya maskiner som läser av sedlar, för att upptäcka eventuella förfalskningar. Hittills har inga oäkta sedlar upptäckts – ett euro-mynt dök upp, men det var så slarvigt gjort att det mer bedömdes vara ett skämt.

För kunderna finns en ny app som lyssnar av ett belopp i lat och med en syntetisk röst talar om vad det blir i euro. Appen heter Erik och är framtagen av IT– och språkföretaget Tilde.

Den som har lat i byrålådan (eller möjligen i madrassen) kommer att kunna växla den också i framtiden, fram till halvårsskiftet på de större bankerna, och utan tidsgräns på Lettlands riksbank.

Farväl till Latsen – välkommen euron!

Written by Cecilia Helland on fredag, 20 december 2013. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1, Main 5 - 3st

När tiden för att definitivt ta farväl av den nationella valutan lats närmar sig är de mynt som hittills varit gällande mycket eftertraktade.

Det är inte bara för att många med vemod ser tillbaka på denna symbol för självständighet utan också för att det är mycket vackra mynt. Allra vanligast var en-lats-myntet med en lax på, men det finns många andra symboler som på ett eller annat sätt visar vad Lettland står för – en skummande ölsejdel, en stork och den gyllene tuppen på Peterskyrkans torn i Riga.

I den till svenska översatta, nyligen utkomna, bilagan till The Economist, Världen 2014 finns en nekrolog till latsen skriven av journalisten Edward Lucas. Han beskriver hur det var i början av 1990-talet då lettiska designers hade rest till München i Tyskland för att visa förslag på design av den nya valutan, lats-sedlar. De visade stolt upp sina skisser på en Apple Mac, tyskarna lär ha häpnat – ingen hade före dess gjort något sådant på en dator!

Design är ett område man generellt är väldigt bra på i Lettland. En sann designer och entreprenör vid namn Toms Erenpreiss gör cyklar i Riga. Hans farfars bror Gustav var cykeltillverkare under 1930-talet och nu har Toms tagit upp familjetraditionen på nytt. Snygga, funktionella stadscyklar kommer att inta också den svenska marknaden till sommaren. Titta på www.erenpreiss.com/en/

Den 14-16 januari 2014 kommer fem företag som arbetar med formgivning av olika slag till Stockholm. Det är tillverkare av vackra bruksföremål i keramik (www.vaidava.lv), gjutjärnskorgar för vedeldning (www.contving.com), handväskor av filtad ull (feltstyle.com), hemtextil, sänglinne och gardiner (hemsida under konstruktion) och en smyckesdesigner (www.3windknots.com). Vi kommer bland annat att besöka Formex-mässan i Stockholm, men också besöka inköpare och träffa samarbetspartners.

Är du intresserad? Välkommen att kontakta mig på e-postadress - Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

Till sist: tack för året som gått, till er alla - en riktigt god jul och ett lyckosamt gott nytt år!

 

Austra Krēsliņa

 

Stort baltiskt intresse för Elmia subcontractor 2013

Written by Cecilia Helland on fredag, 08 november 2013. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 2, Right bottom - 8st

Det är ett hårt tryck från de baltiska länderna av företag som deltar på Elmia-s underleverantörsmässa i Jönköping.

Från Lettland kommer det att vara sammanlagt 13 företag som ställer ut dels i en gemensam nationell monter (D03:10), dels som några utställare gör – i egna montrar. Verksamheterna är olika, olika slags metallbearbetning, men också elektronik, gummi och rotationsgjutning är representerade.

Sverige är viktigt för lettiska företag, men också det omvända är sant. De tre baltiska länderna utgör ingen stor marknad, men svensk export till Baltikum är ganska vanligt och statistiken visar att det är just maskiner och verktyg som är den största varugruppen. Alla tre länderna är ju EU-medlemmar och handelsutbytet är enkelt. Det finns också en relativt stor andel svenska företag som lagt ut produktion i Baltikum för export tillbaka till den egna, eller ut till den globala marknaden. Det argument som oftast förs fram är att det är billigare att tillverka i de baltiska staterna än i Sverige, men det är inte bara kostandspress som är avgörande – här finns också mycket kunnig personal och det geografiska läget som gör att ledtiderna kan kortas avsevärt är också ett starkt argument.

Ett av de svenska företag som satsat störst är fordonskomponenttillverkaren Leax som har huvudkontoret i Köping, men 2 produktionsanläggningar i Lettland, en utanför Riga, en vid landets östra gräns, i Rezekne. Med sammanlagt 200 anställda går varorna på export till hela Europa, men också över gränsen till Ryssland – ett välbetänkt drag, affärerna går alldeles utmärkt.

Det är främst små och medelstora företag som har fördelar av att etablera sig i Lettland. Landet erbjuder en god miljö för kostnadseffektiv produktion. Det korta avståndet till Sverige är en stor fördel och arbetskraftens kompetens omvittnad. Trots att lönerna ökat, är kostnadsnivån betydligt lägre än i Sverige och för den som ännu tvivlar – både infrastruktur och myndigheter har blivit bättre på att tillmötesgå företagen.

Kom och besök monter D03:10 på Elmia subcontractor den 12-15 november. Träffa de utställande lettiska företagen, men också representanter för LIAA (Investment and Development Agency of Latvia) och Lettlands verkstadsindustriförening MASOC kommer att finans på plats. Vi har svar på alla era frågor angående etablering i Lettland och leverantörer.

 

Gör ett besök på Elmia Subcontractor

 

Ta chansen och möt lettiska företagare

Written by Cecilia Helland on fredag, 25 oktober 2013. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1, Right bottom - 8st

Hösten är här och i och med är det åter dags att fira Lettlands nationaldag.

Lettland blev självständigt den 18 november 1918 och fyller alltså snart 95 år. Den starka verkstads- och elektronikindustri som grundlades redan då, i början på förra seklet, är traditioner som man bygger vidare på än idag.

Det var lok och kameror under mellankrigstiden, detaljer och konstruktioner till det sovjetiska rymdprogrammet under tiden efter andra världskriget. Att den moderna tillverkningsindustrin är stark än idag bevisas bland annat genom det stora lettiska deltagandet på Elmia subcontractor i Jönköping – sammanlagt 13 lettiska företag kommer.

På mässan kommer också svenska Lesjöfors att vara med. Deras lettiska dotterbolag Lesjöfors Gas Springs dubblerade sin omsättning mellan 2011 och 2012 och har utsetts till ett av de snabbast växande företagen i landet. Företaget visade också en god vinst.

- För Lesjöfors del har hela verksamheten i Lettland varit mycket lyckosam och betytt mycket för den positiva utvecklingen koncernen har haft och fortfarande har, så har koncernchef Kjell-Arne Lindbäck uttalat sig tidigare om denna verksamhet.

Kom och diskutera möjligheterna att investera eller hitta leverantörer i Lettland! LIAA är med som utställare med uppgift att hjälpa svenska företag att hitta samarbetspartners i Lettland. Du träffar oss den 12-15 november i monter D03:10.

En grupp lettiska IT-företag kommer på besök till Stockholm den 19 -20 november. Tisdagen den 19 är vikt för att träffa möjliga svenska samarbetspartners. Är du intresserad av lettiska webbdesigners, programmeringsföretag eller andra IT-tjänster, kontakta mig. De svenska företag som redan har samarbeten har upptäckt fördelarna - det är kostnadseffektivt och produktiviteten hög.

Under eftermiddagen den 20 november är intresserade välkomna till Stockholm Waterfront för att träffa ledande IT-företag från alla de tre baltiska länderna under ett seminarium om IT-branschen i Baltikum, Balt-IT.

Hela programmet och anmälan här

Lesjöfors utnämnt till gasellföretag i Lettland

Written by Cecilia Helland on tisdag, 01 oktober 2013. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 6 - 3st, Main 6

Lesjöfors Gas Springs är en av de snabbast växande företagen i Lettland. Därför har företaget fått utmärkelsen "Gazele 2013” från den ledande affärstidningen i landet.

Varje år utser Lettlands största affärstidning Dienas Bizness de snabbast växande företagen i landet till gasellföretag.

Till utmärkelsen"Gazele 2013”, som i år delades ut för 13:e gången, hade 465 företag över hela landet kvalificerat sig för kraven på tillväxt och lönsamhet. 45 av företagen är lokaliserade till Kurland-regionen där Lesjöfors Gas Springs har sin verksamhet. Prisceremonin hölls i Riga den 25 september.

Fördubblad omsättning

Årets vinnare av "Gazele 2013” i Kurland-regionen var alltså Lesjöfors Gas Springs. Företaget kunde 2012 visa en remarkabel ökning av omsättningen; en fördubbling jämfört med 2011. Företaget visade också en god vinst.

- Vi är mycket glada för den hedersamma utmärkelsen. Vårt mål är att fortsätta på den inslagna vägen och växa ytterligare i Lettland, säger Girts Ancevskis, chef för Lesjöfors Gas Springs i Lettland.

Framgångsrik verksamhet i Lettland

Lesjöfors Gas Springs startade upp verksamheten med tillverkning av gasfjädrar år 2008. Lesjöforskoncernen har också ett annat bolag i regionen; Lesjöfors Springs LV som huvudsakligen tillverkar banddetaljer och traditionella fjädrar. I en tidigare artikel uttalar sig koncernchef Kjell-Arne Lindbäck om verksamheten i landet:

-   För Lesjöfors del har hela verksamheten i Lettland varit mycket lyckosam och betytt mycket för den positiva utvecklingen koncernen har haft och fortfarande har.

The nearest way across the Baltic sea

Written by Tony Harkén on måndag, 30 september 2013. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Left 1, Left 2 - 3st

Seminar on transportation possibilities and less explored business ideas.

Dear Sir or Madam, We kindly invite you to a seminar about transportation and logistics across the Baltic Sea jointly organized by the

Embassy of Latvia, CARGOTO and the Investment and Development Agency of Latvia.

Latvia is the true gateway from EU to the CIS countries. The CARGOTO corridor serves industry in the southern parts of Sweden with transportation needs from the Port of Gothenburg via the Jönköping area to the Swedish east coast and back.

With a sea link from the coast further on to Latvia the CARGOTO corridor could serve as an economical freight route from Gothenburg via Latvia to CIS countries including Moscow and Kazakhstan to China.

Thursday October 17th at 15:00

The Embassy of Latvia, Odengatan 5, Stockholm

Program

15:00 Opening remarks

Gints Jegermanis, Ambassador of Latvia to Sweden

15:10 OPS solutions and logistic can develop new transport corridors?

Patrik Larsson, Vice Managing Director Skanska Sweden

15:25 Trade online and e-logistic for B2B and B2C

Jörgen Bödmar, Managing Director Scandinavian Design Online AB, Vice President EMOTA

15:40 A freight route across the Baltic Sea

Anders Sjöblom, Project coordinator CARGOTO

15:55 Business development around the Baltic Sea due to increased transport / Summary OECD report

Stefan Carlsson, County Governor Kalmar County

16.10 How to connect Scandinavia to Latvia, Moscow and CIS countries

Aldis Bulis Latvian Chain Cluster

16.25 Presentation business in Latvia

TBC

16:45 Networking and mingle at the Embassy of Latvia

The program is preliminary and might undergo minor changes.

R.S.V.P to Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen or by phone +46 8 7006307

Lettland – Porten mellan EU och Ryssland

Written by Tony Harkén on måndag, 30 september 2013. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 2, Right bottom - 8st

En rak transportkorridor i väst-östlig riktning över Sverige och Östersjön öppnar denna port på ett mer effektivt sätt, slutdestinationen må vara såväl Moskva som Kazakstan eller Kina.

Närmaste vägen i kilometer räknat från det svenska fastlandet över Östersjön går från Oskarshamn till Ventspils. Gods som kommer från Västeuropa till hamnarna i Malmö eller Göteborg för vidare transport österut slussas mest effektivt vidare via Jönköping och Oskarshamn till Ryssland och fjärran Östern, och tillbaka. Här öppnar sig många nya möjligheter att skapa nya idéer och att utveckla affärerna.

En stark motor bakom utvecklingen av denna transportkorridor är Scania. En utbyggnad av verksamheten i Oskarshamn pågår, och eftersom man ser ökande transportvolymer österut till St Petersburg, OSS-länderna och Kina kommer det att behövas en mer kraftfull logistikhantering.

En nyligen publicerad rapport från OECD visar att det finns goda förutsättnignar för expansiv ekonomisk aktivitet på båda sidor om Östersjön, men det saknas kommunikationer som kopplar ihop de båda sidorna. Denna brist hämmar utvecklingen menar rapportförfattarna. CargoTo är ett svar på detta.  

Lettlands ambassad, LIAA och CargoTo arrangerar ett gemensamt seminarium om detta och lite till den 17 oktober klockan 15.00 på Lettlands ambassad i Stockholm.

Program och anmälan

15:00 Opening remarks

Gints Jegermanis, Ambassador of Latvia to Sweden

15:10 OPS solutions and logistic can develop new transport corridors?

Patrik Larsson, Vice Managing Director Skanska Sweden

15:25 Trade online and e-logistic for B2B and B2C

Jörgen Bödmar, Managing Director Scandinavian Design Online AB, Vice President EMOTA

15:40 A freight route across the Baltic Sea

Anders Sjöblom, Project coordinator CARGOTO

15:55 Business development around the Baltic Sea due to increased transport / Summary OECD report

Stefan Carlsson, County Governor Kalmar County

16.10 How to connect Scandinavia to Latvia, Moscow and CIS countries

Aldis Bulis Latvian Chain Cluster

16.25 Presentation business in Latvia

TBC

16:45 Networking and mingle at the Embassy of Latvia

The program is preliminary and might undergo minor changes.

R.S.V.P to Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen or by phone +46 8 700 63 07

Fart i Lettland - 2014 inleds med övergång till euro

Written by Tony Harkén on tisdag, 24 september 2013. Posted in Lettland, Artiklar om Lettland, Main 1, Main 5 - 3st

Den ekonomiska tillväxten i Lettland är fortfarand god och förväntas vara så också de kommande åren, det skriver Swedbank i sin rapport om den makroekonomiska utvecklingen i Östersjöregionen, Swedbank Economic Outlook.

I reda siffror innebär det att banken förutspår tillväxt på 4,3 procent för detta år och 4,7 procent för 2014.

Den växande procenten förklaras av en tilltagande export och mer genomförda investeringar. Den allt starkare ekonomiska aktiviteten kommer att innebära förbättringar på arbetsmarknaden skriver bankens rapportförfattare, på sikt kan man skönja en press uppåt på löner.

Risken för utvecklad inflation betraktas som liten, nedskärningar i skatter på arbete och en fördelaktig utveckling av globala råvarupriser gör att kostnaderna kan hållas nere. Inflationstakten har varit extremt låg och kommer att stiga, dock inte mer än att den beräknas stanna på ca 3 procent.

Det är parlamentsval i Lettland ungefär samtidigt som i Sverige, i början av oktober 2014. Det kommer inte att ske stora oväntade reformer fram till dess, ändå kommer arenan när den nya regeringen tillträder vara en helt annan – Lettland kommer att vara en del av euro-samarbetet. Det sker den 1 januari 2014, en händelse som helt klart kommer att ha positiv inverkan på såväl handel som utländska direktinvesteringar.    

Lettlands ekonomiminister Daniels Pavluts har arbetat hårt med att ta fram en långsiktig industrialiseringspolitik för landet. Han säger att näringslivet i Lettland fortsatt vara starkt, svajiga exportmarknader till trots.

Det finns inte några hot i form av sprickfärdiga bubblor och givet att man nu håller fast vid den välbalanserade utvecklingen finns alla förutsättningar att målmedvetet bygga vidare och skapa strukturer för livskraftig industri och exporterande företag.    

lettland
  • Konsumtionsjakt stressar planeten

    Trenden med en ständigt stigande konsumtion sätter en ohållbar press på jordens naturresurser. Värst drabbas de fattiga länderna i tropikerna. Kuwait och USA tillhör värstingligan med störst ekologiskt fotavtryck – Sverige är på 13:e plats. Läs mer...

Klockan i Lettland

LV - Time