Migranter från tredje land som arbetar lagligt inom EU kommer att ha samma rättigheter som de som EU-medborgare får när det gäller arbetsvillkor, pensioner, social trygghet och tillgång till offentliga tjänster, enligt en ny lag som antogs av EU-parlamentet på tisdagen.
Direktivet innebär också att utländska arbetstagare kan få arbets- och uppehållstillstånd via ett enda förfarande.
Direktivet om ett "kombinerat tillstånd" kompletterar andra åtgärder för laglig migration, till exempel det blåa kortet, och är utformat för att underlätta sådan migration som möter behoven på EU:s arbetsmarknad.
– Direktivet om ett enda tillstånd ger oss möjlighet att till viss del hantera bristen på europeisk arbetskraft. Det kommer också att underlätta de kontroller och balanser som är involverade i migrationsströmmarna. Det är mycket bättre att ha laglig migration och ta bort alla former av incitament för olagliga eller hemliga åtgärder. De nya reglerna kommer att förenkla tillstånd för både bostad och arbete och kommer att tillåta tredjelandsmedborgare att åtnjuta samma rättigheter som arbetstagare i EU. Arbetstagarnas rättigheter är kärnan i detta direktiv, sa föredragande Véronique Mathieu (EPP, FR) under måndagens debatt.
Dessa regler påverkar inte EU-ländernas makt att besluta huruvida arbetstagare från tredje land ska få arbetstillstånd, eller hur många de ska godkänna, men medlemsländerna måste fatta beslut inom fyra månader om huruvida de ska bevilja kombinerade tillståndsansökningar.
Det föreslagna direktivet skulle också minska de administrativa bördorna för medborgare i tredje land genom att ge dem möjlighet att få arbetstillstånd och uppehållstillstånd i ett medlemsland genom en enda ansökan. Ansökan kan fyllas i av tredjelandsmedborgaren själv eller av hans eller hennes arbetsgivare i EU.
Vem omfattas av det här?
De överenskomna reglerna gäller för icke EU-medborgare som vill bo och arbeta i ett medlemsland eller som redan lagligt bor eller arbetar i ett EU-land.
Den nya lagen kommer inte omfatta varaktigt bosatta, flyktingar och utstationerade arbetstagare (som redan omfattas av andra EU-regler), säsongsarbetare eller personer som förflyttats inom företag (dessa omfattas av andra EU-direktiv). Au pairer och sjömän som seglar under ett medlemslands flagg är också undantagna.
En antal nya rättigheter
Personer som har ett kombinerat tillstånd kommer att få ett antal rättigheter som är jämförbara med de som EU:s arbetstagare har, som till exempel anständiga grundläggande arbetsvillkor, erkännande av kvalifikationer, rätten att ansluta sig till fackföreningar, skattelättnader och tillgång till pensioner, social trygghet, arbetsförmedling kontor och offentliga bostäder. EU-länderna kommer dock att kunna tillämpa särskilda restriktioner för dessa rättigheter.
Social trygghet, allmännyttiga bostäder och pensioner
Som en generell regel kommer arbetstagare utanför EU att ha tillgång till social trygghet på samma villkor som EU-medborgare. Medlemsländerna kan dock tillämpa begränsningar för arbetstagare med kontrakt på mindre än 6 månader. För icke EU-medborgare som ska gå en utbildning kan familjeförmåner också begränsas ytterligare. Medlemsländerna kommer även att kunna begränsa tillgången till offentliga tjänster, såsom allmännyttiga bostäder, för de utländska arbetare som har arbete.
På begäran av ledamöterna säkerställer direktivet att arbetstagare som inte är EU-medborgare ska kunna få sina pensioner vid flytt tillbaka till sitt hemland på samma villkor och enligt samma skattesatser som medborgarna i det berörda medlemslandet.
Yrkesutbildning och annan utbildning
Också på begäran av ledamöterna kommer yrkesutbildning och utbildning ges till arbetstagare som inte är EU-medborgare som har ett jobb eller är registrerade som arbetslösa. Under förhandlingarna avvisade parlamentet ett förslag från medlemsländerna för att begränsa dessa tjänster till utländska arbetstagare i arbetslivet. När det gäller behörighet till universitetsstudier eller yrkesutbildning som inte är direkt kopplad till en anställning kan EU-länderna fastställa särskilda villkor, såsom språkkunskaper.
Nästa steg
Eftersom den lag som antogs av parlamentet på tisdagen redan har godkänts av medlemsländerna avslutar parlamentets omröstning lagstiftningsförfarandet. När direktivet publicerats i Europeiska unionens officiella tidning har medlemsländerna två år på sig att införliva det i sina nationella lagar.
