Stark återhämtning i Estland

Estlands ekonomi fortsätter sin återhämtning och bedöms nu växa med 2,2 % i år och 4,5 % både 2011 och 2012. Tillväxtmotorerna är främst export, investeringar och EU investeringar inom infrastruktur.

Estlands medlemskap i EMU från den 1 januari 2011 förbättrar riskbilden och kan även attrahera fler investeringar, vilka behövs för att öka kapaciteten.

Hushållens konsumtion kommer att vara återhållsam beroende på hög arbetslöshet och en svag inkomstutveckling. Den reala tillväxten förväntas bli 2,2 % i år, innan den stiger till 4,5 % under både 2011 och 2012.

Estlands byte av valuta till euron förväntas leda till minskade risker och ökad aktivitet i näringslivet på medellång sikt. Den finanspolitiska situationen är fortsatt gynnsam, med ett litet och minskande budgetunderskott. Utbudsstörningar på arbetsmarknaden kan öka risken för en stigande inflation.

Även i Lettland finns växande flaskhalsar som kan pressa upp inflationen, och äventyra målet om att bli EMU-medlem 2014, ett mål som också Litauen satt upp.

I Lettland väntas BNP sjunka med 1,5 % i år, vilket inte är lika mycket som i aprilprognosen. De kommande två åren når BNP-tillväxten upp mot 3-4 % enligt vår prognos. Litauens tillväxtutsikter är liknande för 2011 och 2012, men däremot väntas en positiv tillväxt redan i år.

? Lettland och Litauen arbetar nu för att uppfylla Maastrichtkriterierna 2012, där de främsta utmaningarna är att budgetunderskottet når ned till 3 % av BNP och att inflationen hålls i schack
? en process som omgärdas av risker.

De tre baltiska länderna måste också förbättra arbetsmarknadens funktionssätt för att på så sätt minska risken för att inflationen stiger betydligt snabbare än i eurozonen.

Cecilia Hermansson
Chefekonom
Swedbank