Dagarna innan landets banker stängdes flyttades hundratals miljoner euro ut från Cypern.

Den cypriotiska socialistiske presidenten Nicos Anastasiades med närstående finns med bland de personer och företag som inte ville vara med och betala för landets misskötta ekonomi.

Här finns mer information - 700 miljoner euro flyttades

Ta del av hur landets styrande räddade sina pengar – RT

Den cypriotiska regeringen var villig att göra allt för att rädda sin banksektor, en sektor som är åtta gånger större än landets BNP.

Men tyskarna är inte så förtjusta i skatteparadis – ta del av mer information om Cyperns räddning

Cypern gjorde i natt upp med sina långivare om ett nödlån på 10 miljarder euro och Cyperns president, Nikos Anastasiades har kämpat hårt för att behålla landet som ett finans- och skatteparadis.

Priset är avveckling av landets näst största bank Laiki bank med tusentals anställda, och ett rejält skatteuttag på runt 40 procent på bankkonton med saldo över 100,000 euro.

Konton som innehåller ett saldo under 100,000 euro skonas från skatteuttag.    

Förmodligen höjs den cypriotiska företagsskatten från 10 till 12,5 procent vilket kan jämföras med Finland som tar ut 20 procent och Sverige 22 procent.

Betydligt högre cypriotisk arbetslöshet är att vänta och att ha pengar på ett bankkonto i krisländerna som Italien, Spanien, Grekland har blivit högst osäkert då pengar kan konfiskeras över en natt.

Cypriotiska bankers grekiska tillgångar ska säljas sedan Cypern kommit överens med Grekland, rapporterar Reuters.

Cypern är hårt pressat att få fram pengar för att staga upp sina krisande banker före måndag.

Källa - TT

Europeiska centralbanken fortsätter ge Cypern akut likviditetsstöd på nuvarande nivå till och med måndag.

Men sedan måste ett EU/IMF-program garantera bankernas kreditvärdighet, annars är det stopp.

Källa - TT

Cypern har en vecka på sig att klara sig undan ett finansiellt sammanbrott, enligt finansminister Anders Borg.

President Anastasiades höll i dag krismöte med partiledarna och uppges söka stöd från Ryssland.

Källa - TT

En vallokalsundersökning utförd av statlig tv tyder på att högerledaren Nikos Anastasiades fått omkring tre femtedelar av rösterna i den avgörande omgången av det cypriotiska presidentvalet.

Källa - TT

Det finns ett växande motstånd i Europa till det planerade stödprogrammet på 17,5 miljarder euro för Cypern.

Många anser att stödprogrammet skulle gynna olagliga ryska pengar som finns placerade på cypriotiska banker.

Regeringen i Nicosia är villig att göra eftergifter, men Bryssel kräver fler reformer.

Ta del av mer information på Spiegel-Online

Nu finns det en uppdaterad översikt över EU:s budget med de senaste siffrorna från EU-kommissionens årliga finansiella rapport 2011.

Här får du reda på hur mycket pengar som går till respektive land, till vad och hur det ser ut i jämförelse med andra länder, och inte minst, vart kommer pengarna ifrån?

EU och dess budget – Överblick

Ny data visar att stora kapitalflöden går från krisdrabbade Cypern till ett starkare Lettland, ett kapitalflöde som stärker upp den baltiska banksektorn kraftigt.

Främst är det ryskt kapital men även kapital från andra före detta sovjetstater som överförs till lettiska banker.

Lettland ses idag som mycket stabilt och det är närmare 50 procent av bankernas inlåning som kommer från rika ryska privatpersoner och företag.

Cypern som har drabbats hårt av Greklands ekonomiska elände har sett miljarder euro lämnat landets banksektor sedan augusti i år.

Källa – Reuters

Intresserad av Lettland? – Här finner du mer information

En krisfond måste komma på plats så fort som möjligt för Cypern vars banksektor är nere för räkning.

Landet som har fått ett lån av Ryssland på 2,5 miljarder euro sen tidigare ser ut att behöva ytterligare uppskattningsvis 15 miljarder euro för att nå en långsiktig finansiell lösning.

Trots att det redan arbetar runt 1,600 personer på centralbanken för de 17 euroländerna, så behövs det nyanställs då nuvarande personal riskerar att drabbas av utbrändhet.

Eurokrisen har lett till att personalen är utarbetad och ECB kan behöva rekrytera runt 40 nya medarbetare för att räkna och få kontroll på skulderna.

Källa – Yle

Cyperns långsiktiga kreditvärdighet har sänkts från BB+ till BB av Standard and Poors Rating Service.

S&P anser att trycket ökar på Cypern att lösa den kortfristiga finansieringen i sina förhandlingar med bland annat IMF som drar ut på tiden.

Beräkningar visar att landets skuldbörda ökar med nästan 12 procent av BNP 2012/13 och kommer att nå 105 procent av BNP 2013. Det förväntas att Cypern kommer begära förhandling av ett stödpaket på 11 miljarder euro vilket motsvarar 60 procent av landets BNP.

The European Investment Bank signed in Luxembourg two loans for up to EUR 268 million for key investments in Cyprus.

EUR 200 million to the Republic of Cyprus will provide timely support for the implementation of the Cypriot National Strategic Reference Framework (NSRF). It focuses on sustainable development, competitiveness and human capital. The operation is structured as a framework loan and will be used by the Cypriot state for investments in priority areas identified in the National Strategic Reference Framework.

The investments to be financed are grouped around selected priorities of two comprehensive Operational Programmes (OPs) of the Republic of Cyprus. The schemes implemented within these OPs are expected to contribute primarily to the achievement of objectives in Sustainable Development and Competitiveness, as well as Employment, Human Capital and Social Cohesion. The investments will address long-term objectives of the Cypriot economy in the sectors of solid waste management, port infrastructure, renewable energy, knowledge economy, human capital, SMEs and sustainable urban development.

The EIB has provided similar loans to other EU countries, including Greece, Romania, Latvia, Lithuania and Hungary. The EIB has also financed the Cypriot national contribution to operational programmes in the 2004 -2006 programming period.

EUR 68 million will support the Limassol-Amathus Sewerage and Drainage Project, which, having commenced in 1992, is being implemented in several phases bringing the system in line with the requirements of the EC Urban Wastewater Treatment Directive.

The project includes an all-round upgrade of the existing main collector system. Upon completion in 2017, the project will extend the service area for wastewater collection, and will provide an additional wastewater treatment plant of 100,000 population equivalent, as well as sludge processing facilities for the existing and new wastewater treatment plant, storm water drainage and retention structures and related works.

Ordförandeskapet i EU:s ministerråd flyttar från norr till söder. Den 1 juli lämnade Danmark över till Cypern, som vill lägga tyngdpunkten på att arbeta mot "ett bättre Europa".

Vi talar med cypriotiska EU-ledamöter om prioriteringarna inför det kommande halvåret vid EU-rodret. Att avsluta förhandlingarna om långtidsbudgeten en viktig fråga, liksom att främja en social dimension.

Ioannis Kasoulides (EPP) säger att utöver långtidsbudgeten är exempelvis förhandlingarna om jordbrukspolitikens rättsliga ramverk viktiga, liksom energi, hållbar resursförvaltning, gemensam asylpolitik och en integrerad havspolitik.

– I nära samarbete med EU:s utrikesrepresentant Catherine Ashton ska det cypriotiska ordförandeskapet särskilt betona den europeiska grannskapspolitiken och i synnerhet dess sydliga dimension, mestadels när det gäller EU:s stöd till demokratiserings- och stabiliseringsprocessen i den så kallade arabiska vårens länder.

Enligt Eleni Theocharous (EPP) kommer EU:s nya budget för 2014-2020 vara en dominerande fråga.

– Jag vet att det inte blir en lätt uppgift. Den stora utmaningen är att innan slutet på vårt ordförandeskap framgångsrikt ha avslutat förhandlingarna, och därigenom driva Europa framåt.

Eleni Theocharous förklarade att visionen "mot ett bättre Europa" handlar om solidaritet och ett mer socialt Europa.

Även Antigoni Papadopoulou (S&D) tar upp budgetförhandlingarna som den allra viktigaste frågan och att dessa ska avslutas innan årsskiftet.

Papadopoulou nämner tre andra centrala frågor: riktad politik och hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och styrning, Europa för invånarna och i världen, närmare sina grannar.

Cypern med sina 800 000 invånare är ett av de minsta EU-länderna. Takis Hadjigeorgiou (GUE/NGL) menar att det är en stor utmaning, men också en möjlighet att vara ett litet land.

- Med tanke på den allvarliga ekonomiska krisen som Europa går igenom är målsättningen för det cypriotiska ordförandeskapet att främja ett mer socialt känsligt Europa som agerar utifrån solidaritetsprincipen. Ett Europa som är vänligare, mänskligare och som strävar framåt för sina invånare.

Kyriacos Triantaphyllides (GUE/NGL) ser möjligheten för Cypern att spela en roll som medlare mellan olika politikområdens intressen så som jordbrukspolitiken och sammanhållningsfonden.

– Det cypriotiska ordförandeskapet åtar sig att spela rollen som en ärlig medlare mellan medlemsstaternas olika intressen. En strategi som bör hjälpa till att skapa samsyn mellan medlemsstaterna och vara positivt för att finna en lösning på krisen.

Kyriakos Mavronikolas (S&D) säger att den övergripande målet är att tackla finanskrisen och att hålla ihop eurozonen. I detta hänseende är det en topprioritering att framgångsrikt avsluta budgetförhandlingarna, poängterar Mavronikolas som också ser ekonomisk styrning, små och medelstora företags konkurrenskraft och ett gemensamt europeiskt asylsystem som viktiga frågor.

- Med tanke på EU:s viktiga roll på den globala arenan kommer Cypern i EU:s ledning kunna stärka sin position internationellt och göra sin röst hörd.

Nu är det Cyperns tur att ansöka om nödlån då landet har drabbats hårt av krisen i Grekland.

4 miljarder Euro behövs för att stärka Cyperns banker vilket får ses om felräkningspengar inom Europa-krisen. Förutom att landets banker och kreditvärdighet är under isen så har landet flest soldagar per år och Europas renaste badvatten.