Vid förra G20-mötet i november lovade deltagarna att undvika protektionistiska åtgärder, men kort därefter införde sex av länderna nya handelshinder. Samma politiker som varnar för protektionism för att de lärt sig av historien uttrycker i nästa andetag att den nationella bilindustrin behöver särskilda stödprogram.
- Franska regeringen vill ge lån till bilindustrin under villkoret att den bibehåller produktion och personal.
- I Storbritannien handlar det om “British jobs for British workers”.
- I USA är slagordet “Buy American”.
- I Sverige hade statsminister Reinfeldt åsikter om julkonsumtionen. “Om ni öppnar julklappen och det står ”Made in China” – då har ni inte gjort tillräckligt för att säkra jobben i Sverige”.
Traditionell protektionism handlar vanligen om att höja tullar och tariffer samt att ge subventioner till Nationell industri. Emellertid har världshandelsorganisationen(WTO) och EU bidragit till att hålla tillbaka
sådana ”fasoner”. Istället utvecklas nu andra former av protektionism. Här följer ett axplock ur den rådande floran av protektionistiska utspel:
Striktare regler för grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet (eng. Labour standards) framhölls av USA:s president Obama i sitt möte med Mexikos president Calderón. Sådana krav är tänkta att pressa upp Mexikos arbetskraftskostnader och tillgodose amerikanska intressen.
USA:s nye finansminister, Tim Geithner, använde sin första dag på jobbet till att anklaga Kina för att manipulera sin växelkurs. Kinas växelkurs manipuleras per definition eftersom den inte sätts av marknaden. Frågan är istället om yuanen är undervärderad i syfte att stimulera exporten.
År 2005 övergavs kopplingen till dollarn och sedan dess har yuanen apprecierat gradvis med drygt 20 % mot dollarn. Sedan juli ifjol har apprecieringen stannat av mot dollarn,men den har stärkts med 23 % mot euron och med 30 % mot tillväxtländers valutor.
Cecilia Hermansson Swedbank Text & Foto