2009-02-11
Under åttiotalet hade min familj och jag den stora förmånen att bo i Hong Kong!
Denna underbart vibrerande storstad med ett utbud av varor och tjänster som måste göra de flesta andra städer gröna av avund.
Här fanns service, vilket var svårfunnet i Sverige på åttiotalet och en arbetsglädje och arbetsintensitet som tog alla med häpnad. Snacka om entreprenörskap och idoghet. I varje litet utrymme fanns någon form av business som pågick från tidig morgon till sen kväll. Här åt och sov småbarnen och skolbarnen gjorde sina läxor medan föräldrarna arbetade. Arbetsglädjen och stolthet över arbetet lyste i deras ansikten. Här tyckte man att det var roligt att gå till jobbet och man vårdade sitt arbete med stolthet, vilket jag fick erfara då jag i 3 dagar försökt att kasta en udda tesked i soporna. Varje eftermiddag låg samma sked utanför min dörr. Sopköraren, som nogsamt sorterade alla sopor, trodde självfallet att jag var en ”slarvemaja” av grövsta sorten som inte kunde skilja från bruksvaror och sopor, så jag gav upp och lät den udda teskeden bli lika använd som de andra.
Under tiden i Hong Kong fick jag i uppgift att bilda ett aktiebolag för ett skandinaviskt reseföretag, vilket var mycket spännande och lärorikt och jag fick titeln Managing Director. Över en natt öppnades helt nya dörrar för mig. Jag kunde få träffa personer som aldrig hade ägnat mig en tanke tidigare och jag blev bjuden på cocktailparties där man minglade med likasinnade – jag var Managing Director.
Men, var det roligare att gå till jobbet på grund av en ny titel? Ja, det var det!
Med denna dörröppnande titel i bagaget fick vår business ännu mera fart och mina fantastiska medarbetare var lika ambitiösa och lojala som förr. Det gick bra för oss och vi hade kul!
Under tjugohundratalet har jag också arbetat som Managing Director i Sverige med huvudmän i Norge. Om man säger att Finland är de tusen sjöarnas land så är väl Norge de tusen sinom tusen direktörernas land. I Sverige känns det i dag som tur är inte speciellt viktigt, vad man har för titel, utan vikten läggs istället på om man gör ett bra jobb, är en bra ledare och ser till att man i organisationen tycker att det är roligt att gå till jobbet för då gör alla ett bättre jobb. Vi har kul på jobbet i Sverige också. Under vissa månader arbetar vi under extrem stress med mycket övertid. Då är det viktigt att man har roligt på jobbet, eftersom man tillbringar största delen av sin vakna tid där.
I Norge är direktörstiteln viktig och ansvaret stort, eftersom ingen vågar ta ett beslut, som inte har sanktionerats av direktören. Dessutom så arbetar man så kort tid varje dag ( slutar 15.15 under sommaren och 15.45 under vintern ) så man hinner inte ta så många beslut. Det är synd! Arbetstiden hos en kines och en norrman är extremt olika, vi svenskar ligger någonstans mitt i. Har man då roligt i Norge som direktör och har alla medarbetare roligt tillsammans med alla sina direktörer? Tja – den frågan måste jag tyvärr lämna obesvarad. Det vore nog lyckosamt för affärsklimatet i Norge om jag kunde ha svarat JA!