Går det att dra paralleller mellan ett lands trafik- och affärsbeteende?

OM MAN JÄMFÖR TVÅ HELT olika länder som Sverige och Tunisien är det uppenbart att sättet att bete sig i trafiken skiljer sig avsevärt åt. Det jag funderar på är om det går att dra paralleller mellan ett lands trafik- och affärsbeteende? Jag tänkte göra ett försök att analysera Tunisiens trafik och se om man kan få fram något som kan utnyttjas i ett professionellt affärssammanhang. Jag börjar med att undersöka om man kan få fram något om den ekonomiska utvecklingen genom att cirkulera i trafiken.

I ALLMÄNHET ÄR INFRASTRUKTUREN i Tunisien väl utbyggd och i de områden där den fortfarande är bristfällig investeras det just nu mycket pengar för att den ska byggas upp. Det är en bygg boom och det byggs enormt mycket runt om i landet. Byggtekniken och arkitekturen är välutvecklad. Antalet åsnor och hästar på vägarna minskar för varje år och ersätts av bilar, särskilt i storstadsområdena. Det finns enormt mycket bilar i alla prisklasser. Medelklassen ökar hela tiden och enligt statistik finns det idag ca 60 procent medelinkomsttagare som ger landet en stark köpkraft.

SÄKERT 50 PROCENT AV bilförarna är yrkesarbetande kvinnor som har egen bil. Kvinnorna i Tunisien har stora fördelar och lever ganska modernt jämfört med kvinnor i andra arabiska länder.  Kvinnans utveckling är en genomtänkt politik som man är mycket mån om att visa upp och utveckla.

ATT JÄMFÖRA ETT FÖRARBETEENDE med ett affärsbeteende är ganska vanskligt och absolut inte baserat på en relevant studie. Studier om förarbeteenden har emellertid förekommit och jag har jag bland annat tittat på studien ”Trafikbeteende – Förarattityd” skriven av Annika Hultgren och Leif Persson (Högskolan Dalarna, 2001/02). I denna studie kategoriserar man ett trafikbeteende direkt relaterat till fyra olika förarattityder varav ett är risktagaren som ofta begår regelbrott och som tycker om fart; spänning bekommer däremot inte. Denna förarattityd stämmer bäst in på ett tunisiskt beteende, dessutom tycker jag att man bör lägga till ett egoistiskt trafikbeteende.

ETT ANNAT BEGREPP som har sitt ursprung i den amerikanska kulturen är Road Rage som karakteriseras av att det finns individer som utanför trafiken beter sig rationellt och förnuftigt, men i pressade situationer i trafiken ger utlopp för en oerhörd aggressivitet. I dylika situationer ser individen enbart bilen och inte människan bakom ratten. Föraren avpersonifieras och en reaktion baseras på den egna personligheten och livssituationen. Jag anser att det är detta ogenomtänkta – och raka beteende, som man kan analysera, dra slutsatser av samt sätta i relation till en allmän affärskultur.

NEDAN KOMMER JAG ATT sätta några specifika trafikbeteende i relation till affärsbeteende för att se om det finns likheter:

• Förarbeteende: Några exempel på risktagande och egoism i trafiken: Man har oerhört bråttom och det är viktigt att vara först. Utan att tveka kör man om på båda sidor eller ligger tätt fastklistrad efter bilen före i hög fart. Att byta fil eller svänga utan att blinka är en vanlig företeelse. I stället för att göra en normal vänster sväng kör man över på vänster sida några hundra meter tidigare än där man egentligen ska svänga och fortsätter köra på vänster sida.  Även om det uppenbart är stopp två meter längre fram kör man om. Vissa kör mot rött ljus men i allmänhet respekteras dock färgen. Det finns enormt mycket trafikpoliser utmed vägarna som kan mutas med 50 SEK. Även i uppenbara fall erkänner man aldrig de fel man gjort utan argumenterar med övertygelse sin oskuld. Att använda svordomar och fula gester är mer regel än undantag. Man avskyr att släppa fram någon annan bil, vilket troligen beror på att alla hittar extra vägar utmed sidorna för att ta sig förbi långa köer. I Tunisien lever man under påtaglig stress och då man tar bilen och cirkulerar runt bland mycket trafik på för små vägar är risken överhängande att man beter sig illa och utan tvekan uttrycker sig illa när det gäller såväl män som kvinnor. Då man talar med folk är alla överens om att det är en oerhört tröttsam trafiksituation. 
• Affärsbeteende: De flesta affärsrelationer är precis som förarbeteendet – ganska otydligt och man vill gärna komma snabbt till avslut. Det egoistiska risktagandet i trafiken där man visar på nonchalans och avsaknad av hänsyn, kan i viss mån även tydas i ett affärssammanhang, där väldigt många inte kommer i tid, eller pratar i telefon samtidigt som de sitter i ett möte. Detta beteende gäller dock sällan professionella företagsledare och högre chefer.

AVSAKNADEN AV OMDÖME och långsiktigt planerande som exempelvis omkörningar som inte leder någonstans, kan avläsas i en för det mesta medelmåttig produktionsplanering och organisationsstruktur. Ett kortsiktigt ledarskap som saknar visioner är vanligt men beror oftast på att man inte anser sig kunna ”släppa” ansvar till anställda. Att inte följa uppställda regler i trafiken avspeglar sig i att man som anställd i allt för många fall inte har problem med att ta för sig på andras bekostnad och ljuga ihop historier till chefer och kolleger för att själv få fördelar. Korruption förekommer på alla nivåer.

ETT MYCKET VANLIGT förekommande beteende även i affärssammanhang (och i alla relationer) är svårigheten att erkänna sina misstag. De flesta har svårt för att ta en diskussion för att reda ut problem och visar i stället upp stolthet och ofelbarhet som leder till en ruptur i en relation.

JAG MÅSTE POÄNGTERA att jag i viss mån har roat mig med ovan jämförelse samtidigt som jag baserat analysen på det aggressiva trafikbeteende som idag är allt för vanligt och som i ärlighetens namn tröttar ut de allra flesta. I ett affärssammanhang finns det dock många nyanser. Sedan jag flyttade hit för snart 20 år sedan har trafikbeteendet emellertid förvärrats enormt (troligen på grund av den stora medelklassen som nu har bil, vilket i sig är en positiv utveckling), samtidigt som man i affärssammanhang har utvecklats enormt professionellt. Trots en underton av ironi så anser jag att det till viss del är möjligt att göra en jämförelse mellan ett lands trafik- och affärsbeteende om man tar den med en ”nypa salt”. För vissa omaskerade trafikbeteenden som i ett affärssammanhang är maskerade, kan dock utläsas och analyseras.